Några bilder från Gospeldagarna
perjantaina, maaliskuuta 30, 2007
perjantaina, maaliskuuta 23, 2007
Gospeldagar i Vasa/Jakobstad 16-18.3
.......The angels in the heaven gon' sign my name!
Woow, vilken härlig känsla alltså.
Att stå bland 300 andra sångare i en gigantisk kör och lovasjunga Herren, dessutom med en världskänd kördirigent, Tore W Aas, i spetsen. Det är inte något man får göra varje dag, och då man får göra det så känns det fantastiskt. Det var så himla roligt, väntar på att få göra om det igen.
I Fredags åkte jag med några andra från gospelkören med en transit till Sion församlingen i Vasa, där två intensiva dagar med mycket övande väntade.
När alla väl var samlade presenterades Tore för oss, och arrangörerna gav oss lite praktisk info. Efter att vi blivit informerade och fått träffa Tore, var det dags att dra igång övandet.
Före körhelgen fick hem noter och en cd, innehållande alla stämmor till sångerna som man på egen hand skulle öva till. Dock var det en sång som inte fanns med på cd:n men som vi övade med gospelkören innan. Givetvis fick vi lära oss nya sånger också, så som Call on your name, Jesus loves me, Fast det är mörkt nu och Soon I will be home.
Vi övade intensivt i flera timmar, förstås med korta pauser då och då. Efter en lång eftermiddag med sångövning var man hungrig och trött och ens stämmband har fått stå ut med en hel del. NU var det allstå dags för kvällsmat och en god nattsömn. vid en lägergård vid Replot, utanför Vasa. Även diskussioner med gott sällskap gav pricket på i:et.
På lördagen Samlades alla för körövning igen. Det blev lika intensivt som dagen före. När vi hade Lunchpaud åkte vi med gänget in till stan och mättade våra mer eller mindre hungriga magar vid koti pizza vid Rewellcenter. Sen var det bara att åka tillbaka igen och öva mera sång.
Efter ytterligare några timmars övning var det dags att börja byta om till lite finare kläder, nämligen det var snart dags för vår första konsert med masskören. När kläderna var ombytta, hoppade vi in i transiten och knallade iväg till Vasa Ykesinstitut där konserten skulle äga rum. Ljus och ljud anläggningen var så gott som färdigt uppsatta dår vi kom dit. Kören blev ombedd att gå upp på "scenen" (en läktare) för att inta sina plaster inför genrepet och soundtcheck. När alla stod vid sina platser var det dags att börja öva och innom kort var genrepet i full gång.
Efter att masskören hade övat, var det körerna Good news och Blessed mess tur att öva för sin framträdande.
Så småningom började folk komma in, och ingången till konscertsalen var så gott som fullpackat och ogenomträngbar. Nu började det kännas smått pirrigt. Man såg även en del bekanta som kom för att lyssna.
Publiken släpptes in och konserten fick äntligen sin början.
Blessed mess inledde med att uppträda med två sånger, och efteråt var det Good news tur.
Efter att båda körerna hade sjungit färdigt, kallades masskören på scen och alla gick och stå på sina respektive platser. Innan vi fick börja sjunga, så bjöd Mikael Svarvar på en sång från sin egen nyutgivna cd-skiva. Efteråt var det dags för masskören att uppträda.
Vi började med att sjunga Blessed be the name of Jesus och därefter fortsatte vi med de övriga sångerna vi hade övat in. Som soloartister hade vi b.la Mikael Svarvar, Nicolina Koskinen, Rebecka Ekman, Filip Koskinen och Johanna Grussner. Alla sjöng de så otroligt fint.
Även Tomas Koskinen och M. Svarvar fungerade som dirigenter lite då och då.
Av dirigentens uppmuntran och inlevelse sjöng man som aldrig förr och gav allt vad man hade och orkade. Man hade varmt och luften började bli lite kvavt, även rösten började ge efter och den skar sig lite då och då..men med några klunkar vatten med jämna mellanrum så var rösten igång igen, åtminstone för en stund.!:P
Konserten fortsatte och kören gav allt som kunde fås ut.
Som avslutningen på det hela så sjöng vi Call on your name, som aldrig tyckets få ett slut då Tore var så ivirig på att improvisera, men det störde mig inte det var så roligt att sjunga, jag njöt av varje sekund.
Woow, vilken härlig känsla alltså.
Att stå bland 300 andra sångare i en gigantisk kör och lovasjunga Herren, dessutom med en världskänd kördirigent, Tore W Aas, i spetsen. Det är inte något man får göra varje dag, och då man får göra det så känns det fantastiskt. Det var så himla roligt, väntar på att få göra om det igen.
I Fredags åkte jag med några andra från gospelkören med en transit till Sion församlingen i Vasa, där två intensiva dagar med mycket övande väntade.
När alla väl var samlade presenterades Tore för oss, och arrangörerna gav oss lite praktisk info. Efter att vi blivit informerade och fått träffa Tore, var det dags att dra igång övandet.
Före körhelgen fick hem noter och en cd, innehållande alla stämmor till sångerna som man på egen hand skulle öva till. Dock var det en sång som inte fanns med på cd:n men som vi övade med gospelkören innan. Givetvis fick vi lära oss nya sånger också, så som Call on your name, Jesus loves me, Fast det är mörkt nu och Soon I will be home.
Vi övade intensivt i flera timmar, förstås med korta pauser då och då. Efter en lång eftermiddag med sångövning var man hungrig och trött och ens stämmband har fått stå ut med en hel del. NU var det allstå dags för kvällsmat och en god nattsömn. vid en lägergård vid Replot, utanför Vasa. Även diskussioner med gott sällskap gav pricket på i:et.
På lördagen Samlades alla för körövning igen. Det blev lika intensivt som dagen före. När vi hade Lunchpaud åkte vi med gänget in till stan och mättade våra mer eller mindre hungriga magar vid koti pizza vid Rewellcenter. Sen var det bara att åka tillbaka igen och öva mera sång.
Efter ytterligare några timmars övning var det dags att börja byta om till lite finare kläder, nämligen det var snart dags för vår första konsert med masskören. När kläderna var ombytta, hoppade vi in i transiten och knallade iväg till Vasa Ykesinstitut där konserten skulle äga rum. Ljus och ljud anläggningen var så gott som färdigt uppsatta dår vi kom dit. Kören blev ombedd att gå upp på "scenen" (en läktare) för att inta sina plaster inför genrepet och soundtcheck. När alla stod vid sina platser var det dags att börja öva och innom kort var genrepet i full gång.
Efter att masskören hade övat, var det körerna Good news och Blessed mess tur att öva för sin framträdande.
Så småningom började folk komma in, och ingången till konscertsalen var så gott som fullpackat och ogenomträngbar. Nu började det kännas smått pirrigt. Man såg även en del bekanta som kom för att lyssna.
Publiken släpptes in och konserten fick äntligen sin början.
Blessed mess inledde med att uppträda med två sånger, och efteråt var det Good news tur.
Efter att båda körerna hade sjungit färdigt, kallades masskören på scen och alla gick och stå på sina respektive platser. Innan vi fick börja sjunga, så bjöd Mikael Svarvar på en sång från sin egen nyutgivna cd-skiva. Efteråt var det dags för masskören att uppträda.
Vi började med att sjunga Blessed be the name of Jesus och därefter fortsatte vi med de övriga sångerna vi hade övat in. Som soloartister hade vi b.la Mikael Svarvar, Nicolina Koskinen, Rebecka Ekman, Filip Koskinen och Johanna Grussner. Alla sjöng de så otroligt fint.
Även Tomas Koskinen och M. Svarvar fungerade som dirigenter lite då och då.
Av dirigentens uppmuntran och inlevelse sjöng man som aldrig förr och gav allt vad man hade och orkade. Man hade varmt och luften började bli lite kvavt, även rösten började ge efter och den skar sig lite då och då..men med några klunkar vatten med jämna mellanrum så var rösten igång igen, åtminstone för en stund.!:P
Konserten fortsatte och kören gav allt som kunde fås ut.
Som avslutningen på det hela så sjöng vi Call on your name, som aldrig tyckets få ett slut då Tore var så ivirig på att improvisera, men det störde mig inte det var så roligt att sjunga, jag njöt av varje sekund.
Call on your name
There have been mountains, that I've tried to climb alone.
And there have been walleys, where I couldn't see the sun.
Like a ship on the ocean, without a guiding light,
whas lost and discouraged , with no hope in sight.
In the middle of all darkness, in the center of a storm.
I know there's a name i can call.
And I call on your name,
call on your name.
Jesus my friend, I call on your name.
You understand, lord take my hand.
Lead every step that I take.
Efter Konserten var vi alla mer eller mindre hesa, men glada. Humören var på topp efter att man fått sjunga i en fin och fartfylld konsert.
Så småningom var det dags för medlemmarna från KU gospelkör att åka hem. tröttheten efter dagens hårda jobb smög sig sakta på oss, det märktes på flickornas skratt och lite torra humor!:P
Jag anlände till min lägenhet klockan 11.30. Nu fick man äntligen gå och sova och ladda batterierna till konsertsen som skulle hållas nästa dag vid Runebergssalen i J:stad.
På söndag 10.45 kom M. och hämtade mig. vi åkte tillsammans till Runebergssalen där dagens konsert skulle hållas. vi började med uppsjungning, med påföljande soundtcheck och en sista genrep. Körmedlemmarna bjöds på mat och dryck.
S. och S. hade kommit till Jakobstad för att lyssna på vår konsert, så det blev en liten pratstund med dem innan man måste kila iväg för att byta om till lite mer passande kläder. Även O. med flickvän kom dit, men vi träffades inte förrän efter konserten.
Till skillnad från förra gången så var det kören Jakob gospel som inledde konserten med b.la sången The source, som är en av mina favoriter bland gospelsånger.
Efteråt var det dags för masskören att göra entré igen.
Konsertsen var i stortsett samma som vi hade i Vasa, dock lite kortare. Precis som då, så gav alla körsångare sitt yttersta och sjöng så taket nästan reste sig. Efter den förra konsersten, så var inte min röst i bästa skick..men jag gav allt jag hade ändå...även om jag kanske lät som en kraxande kråka!:P
Stämmningen under sången Holy is the lamb var obeskrivlig. Somliga blev så rörda av sången att ögonen fylldes av tårar. jag tror även publiken blev röda av vår sång, jag hoppas de blev det.
Efter vår sista sång steg kören ner från scen med svag fridfull musik i bakgrunden. Snabbt bytte jag lite kläder, gav några kassar åt mamma och träffade några personer innan jag stack med S, S, M, E, O och hans flickvän till Maccen på en choklad sunday.
Det var vår avslutning på gospeldagarna.
We lift our hands
We lift our hands, to you O God.
We gloryfie your holy name, now and forever.
We bring to you, our sacrifice.
Receive our praises as we stand, before your throne.
All we have and all we give, is from your mighty hand.
Why you came and died for us, we'll never understand.
All our welth and all our crowns, we lay before your feet.
And our hearts rejoyce, before you when we meet.
We lift our hands, to you O God.
We gloryfy your holy name, now and forever.
We bring to you, our sacrifice.
Receive our praises as we stand before you throne.
Receive our praises as we stand, before you throne.
Känslorna har varit blandade sedan gospeldagarna tog slut. Till viss del har man varit både glad och tacksam för att man fått vara med om en sådan fin och känslofylld konsert. Jag hade det jätteroligt under helgen och väntar ivrigt på nästa gospelhelg som infaller om två år igen.
Men åt andra hållet har man varit lite snopet nu när allt är över. Det var ju så roligt att sjunga, och int ville man att allt det roliga skulle sluta sådär snabbt, man vill ju fortsätta att sjunga och njuta av samvaron med kören. Nästa gång det ordnas gospeldagar tänker jag definitivt vara med.
Det finns ännu mycket jag skulle kunne berätta om, gällande gospeldagarna. Men vissa känslor går bara inte att beskriva med ord. Att stå där med 300 systrar och bröder i kristus, och lovsjunga hans namn, är en rikedom och något som ska ta till vara. Även om gospeldagarna är slut, så är det ändå med ett glatt och tacksamt minne bevarad. Och tack vare en trogen vän med filmkamera, så har man kunnat föreviga konserten!:)
Synd för H:fors vännerna att de inte kunde komma och lyssna och erfara den fantastiska konsersten, de vet inte vad de har gått miste om. Dock var ju där en av dem, men man skulle ha velat att de andra också skulle ha fått vara där och lyssna.
Jag har ju visserligen skrivit i min blogg om gospeldagarna, men inget vinner det att få se konsersten live, eller medverka i det. Johanna Grussner sa att vi borde själva sitta i publiken och lyssna på då vi sjunger, så vi själva skulle få höra hur fint det lät.
Jakobstads tidning skrev:
"Åhörarna fick verkligen en totalupplevelse i lovsång och glädje.
Känslan, glädjen, rytmen och intensiteten smittade verkligen av sig genom hela salen."
....Kunde inte ha skrivit bätter själv!
Jag har kansnke inte en sångröst som Celine Dion eller Mariah Carry, men jag älskar att sjunga och det hört till en av mina passioner. Därför tror jag att gud har gett mig gåvan att kunna sjunga, så att jag kan förmedla hans budskap genom sång.
jag har skrivit här en hel del nu, inlägget börjar bli ganska långt. Så jag tror att det är dags för mig att avsluta.
Jag har tagit några bilder från gospeldagarna som jag har tänkt publicera i min nästa inlägg.
Bilder från G-dagarna kan ni även hitta på: www.mickelsson.net.
Ha d bra! Guds välsignelse!
"Where ever I go, God is with me" Tore W. Aas
perjantaina, maaliskuuta 16, 2007
Äntligen vår
Sol ute, sol inne. Sol i hjärtat sol i sinnet.
....Frejas bloggnamn passar som handsken på handen till en underbar solig dag som denna.
Solen skiner och himlen är blå, snön smälter sakta men säkert, vägarna är så gott som bara. Kunde inte låta bli att ta med kameran för att fota några bilder från Jakobstads vackra natur (bortesett från det sandiga snön) på vägen till skolan då jag skulle och äta kvällsmat.
Marken är nästan bar, gräsen har kommit upp ur sin vintervila.
Man hör fåglarnas glada kvitter när man traskar hem efter skolan, solen värmer ens kind så varmt. Tack Gud för så vackert väder!
Nu blev jag kankse väl lite för poetiskt, men de senaste dagarna har vårkänslorna varit på topp. +5 grader och sol...ahh kan inte vara bättre, synd bara att det är så vått.
I morse vaknade jag dock till regnet som droppade mot fönsterrutan, suck de lovade ju solr och värme då jag tittade på väderleksrapporten i går kväll...inte regn.
Men ny lyser solen igen, längtar så till sommaren.
Och på tal om sommaren, har jag glädejen att berätta att jag fått sommarjobb, som köksa på Emeliehemmet i Kokkola. Jag var där på praktik i höstas, och jag stortrivdes. Så det var ganska självklart för mig att ringa just dit och fråga om sommarjobb, och visst nappade det...!:)
I Maj skall jag också jobba i vår församling som kock på skribaweekend, så lite församlingsarbete hhinner man med också. Nu gäller det bara att hitta en praktikplats tills den 16:e April..men nog torde det ordna sig!
Den 21-23.4 ska jag med mina föräldrar och min syster + hennes famil på kryssning till stockholm. Men i och med att jag inte ryms i bilen, så åker jag ner med tåg till H:fors. Och om det passar sig så åker jag redan dagen före och sover över hos Järveläinens. På samma gång får jag vara med på Bibelns röds tråd som hålls av Perret...dock kan jag inte vara med på hela, men det är inte hela världen.
Nu i denna helg ska jag med M, E och L på gospeldagar till Vasa/Jakobstad. Dirigenten för Oslo gospel choir är den som håller i tyglarna, det ska bli så kul! Det är över 300 anmälda dit.
Vi har både övning ocg den första konserten i Vasa i morgon...och den andra konserten hålls i Jakobstad på Söndag. Så det blir inget hemåkande för mig!
....Frejas bloggnamn passar som handsken på handen till en underbar solig dag som denna.
Solen skiner och himlen är blå, snön smälter sakta men säkert, vägarna är så gott som bara. Kunde inte låta bli att ta med kameran för att fota några bilder från Jakobstads vackra natur (bortesett från det sandiga snön) på vägen till skolan då jag skulle och äta kvällsmat.
Marken är nästan bar, gräsen har kommit upp ur sin vintervila.
Man hör fåglarnas glada kvitter när man traskar hem efter skolan, solen värmer ens kind så varmt. Tack Gud för så vackert väder!
Nu blev jag kankse väl lite för poetiskt, men de senaste dagarna har vårkänslorna varit på topp. +5 grader och sol...ahh kan inte vara bättre, synd bara att det är så vått.
I morse vaknade jag dock till regnet som droppade mot fönsterrutan, suck de lovade ju solr och värme då jag tittade på väderleksrapporten i går kväll...inte regn.
Men ny lyser solen igen, längtar så till sommaren.
Och på tal om sommaren, har jag glädejen att berätta att jag fått sommarjobb, som köksa på Emeliehemmet i Kokkola. Jag var där på praktik i höstas, och jag stortrivdes. Så det var ganska självklart för mig att ringa just dit och fråga om sommarjobb, och visst nappade det...!:)
I Maj skall jag också jobba i vår församling som kock på skribaweekend, så lite församlingsarbete hhinner man med också. Nu gäller det bara att hitta en praktikplats tills den 16:e April..men nog torde det ordna sig!
Den 21-23.4 ska jag med mina föräldrar och min syster + hennes famil på kryssning till stockholm. Men i och med att jag inte ryms i bilen, så åker jag ner med tåg till H:fors. Och om det passar sig så åker jag redan dagen före och sover över hos Järveläinens. På samma gång får jag vara med på Bibelns röds tråd som hålls av Perret...dock kan jag inte vara med på hela, men det är inte hela världen.
Nu i denna helg ska jag med M, E och L på gospeldagar till Vasa/Jakobstad. Dirigenten för Oslo gospel choir är den som håller i tyglarna, det ska bli så kul! Det är över 300 anmälda dit.
Vi har både övning ocg den första konserten i Vasa i morgon...och den andra konserten hålls i Jakobstad på Söndag. Så det blir inget hemåkande för mig!
Vilken härlig dag, tack Gode Gud för vädret.
Vilken härlig dag, jag lever den för dig.
Vilken Härlig dag, och allt blir bara bättre.
Ju mer jag ser, av allting du ger till mig.
Ha det bra, njut av solen och värmen!!
GVE
tiistaina, maaliskuuta 13, 2007
Utmanad
Jag blev utmanad av Hanna
REGLER:Bloggare som blir utmanade skall skriva sex underliga/egendomliga saker om sig själv i sin blogg och samtidigt ange reglerna för spelet. Till slut väljer bloggaren sex nya bloggare och gör en lista av deras namn. Efter att detta är gjort skriver han eller hon en kommentar i deras bloggar för att låta dem veta att de har blivit utmanade och att de ska läsa ens egen blogg för mer information.
1. När jag var liten dränkte jag två kaninungar i lavoaren, då jag skulle tvätta dem efter att jag rullat dem i mull (Kaninerna var vita!)
2. Jag har blivit opererad i öronen.
3. Jag tog min första nattvard som 6-åring
4. Jag älskar att sjunga, och våren 2006 medverkade jag i en gospelfestival i Stockholm där jag uppträdde med Stockholm mass choir tillsammans med närmare 2000 andra körsångare från olika länder i Europa.
5. Jag är en sladdbarn, min bror är 16 år äldre än mig och min syster 10 år äldre än mig.
6. Jag dricker hellre te än kaffe, men Kaffe latte med mint-choklad sirap vid kaffecentralen är oemotståndligt.
Jag utmanar följande bloggare:
Jan
Mokus
Ina
Melinda
Anu
Tette
REGLER:Bloggare som blir utmanade skall skriva sex underliga/egendomliga saker om sig själv i sin blogg och samtidigt ange reglerna för spelet. Till slut väljer bloggaren sex nya bloggare och gör en lista av deras namn. Efter att detta är gjort skriver han eller hon en kommentar i deras bloggar för att låta dem veta att de har blivit utmanade och att de ska läsa ens egen blogg för mer information.
1. När jag var liten dränkte jag två kaninungar i lavoaren, då jag skulle tvätta dem efter att jag rullat dem i mull (Kaninerna var vita!)
2. Jag har blivit opererad i öronen.
3. Jag tog min första nattvard som 6-åring
4. Jag älskar att sjunga, och våren 2006 medverkade jag i en gospelfestival i Stockholm där jag uppträdde med Stockholm mass choir tillsammans med närmare 2000 andra körsångare från olika länder i Europa.
5. Jag är en sladdbarn, min bror är 16 år äldre än mig och min syster 10 år äldre än mig.
6. Jag dricker hellre te än kaffe, men Kaffe latte med mint-choklad sirap vid kaffecentralen är oemotståndligt.
Jag utmanar följande bloggare:
Jan
Mokus
Ina
Melinda
Anu
Tette
tiistaina, maaliskuuta 06, 2007
Alfaweekend i Rosvik 2-4.3
Back to school again.....efter en skön och en mycket välförtjänt sportlov.
I fredags åkte jag med tåg ner till H:fors. Att sitta 5-6 h i ett tåg utan resesällskap kändes lågtråkigt och trist.
Väl framme, var jag iver på att få träffa H....men, var va hon? jag såg henne ingenstans. Försökte ringa, men inget svar. skickade textare, samma sak. Till sist fick jag lov att ringa och fråga H. var han har sin syster. kort efteråt såg jag en blå eskimo komma gående emot, det var ingen mindre än H. Det visade sig att hon hade gått in till några kläd-och sko butiker vilket resulterade att den shoppinggalna H. hade glömt bort tiden. Men, mitäs pienestä!:)
Jag kastade mina kamor in i Järveläinens bil, och gick sedan med H. till Kaffecentralen på en kaffe latte med minttu-suklaa siirappi smak.....mums va de va gott!:) H. kom dit lite senare och gjorde oss sällskap.
Efter en kaffe latte, diskussion och mycket skratt och glädjetårar fortsatte vi vår vandring mot Kampen där jag skulle träffa N. Efter en kärt återseende och prat åkte vi hem till Järveläinens. H:s mamma var sjuk så vi ides int hälsa på varann så mycket som vi sku ha velat.
De sista kamorna packades i bilen och färden mot Rosvik fick sin början, men innan dess skulle vi åka och hämta E och åka via Månsan kyrka där alla lägerdeltagare skulle starta tillsammans.
Väl framme i Rosvik fick vi mätta våra magar och hade vårt första seminarium med H.(?)
På kvällen..eller natten hade vi flickor intressanta diskussioner om lite ett och annat, så den kvällen blev ganska sen.
På lördag Hade vi seminarier som hölls av både H. och A. På dagen gjorde vi en visit till Nylands brigad, där vi blev vänligt mottagna av b.la beväringspastor Lundqvist och militärprästen Veckis...som han kallas. (Vill bara påpeka häremellan att E. var väldigt ivrig på att få åka till brigaden!:P)
Både jag, E. och H var enade om att vi fick "en posititiv bild av armén"..*host, host*!!;);)
Nåväl, skall icke gå in på detaljer...tyttöjen juttuja!!:P
I allafall fick vi något att diskutera om sen efteråt! ¨
Alra sist gick vi in till soldathemmet och njöt av varsin munk med glasyr och en kopp varm kakako.
Väl tillbaka i Rosvik hade vi kaffepaus(igen) och lite fritid.
Givetvis passade vi flickor på att prata om visiten till brigaden, överöst med mängder av fnitter och skratt!:D
I och med att en viss fröken N. fyllde år dend agen, passade gänget på att ringa och sjunga åt henne, första versen blev som det blev i och med a5tt alla sjöng olika födissånger..men det uppskattades ändå.!:)
Lite senare blev det undervisning igen med H. Mokus hade kvällsloma just då, så han passade på att komma till Rosvik och titta hur vi hade det.
På kvällen hade vi kvällsprogram. Först gick vi i bastu, vilket var efterlängat. därefter åt vi kvällsmål. sen samlades vi alla i undervisningssalen. Somliga bjöd på musik med sin haitari (eller var det harmonika?) jag och H. bjöd på sång, som dock gick lite fel eftersom jag glömde min stämma.
Därefter hade jag min vittnesbörd, som jag var mer eller mindre besviken över. Dessutom började prata på dialekt...vilket inte ingick i mina planer. men det gick rätt så bra ändå...och min bärettelse uppskattades. Och som några sade till mig..jag gav min vittnesbörd en personlig touch, i och med att jag pratade dialekt.
Efter några sånger, pianospel av M. och vittnesbörd av P. tittade vi på filmen "Forbidden peace" (som vi tittade på i Vasa på Evigheten i sikte)
När Filmen var färdig gick de äldre och la sig medan vi ungdomar stannade uppe en stund till och diskuterade. Diskussionen avslutades med bön.
På söndag hade vi vår sista undervisning innan vi packade våra kamor och begav oss ivåg mot H:fors. Vi fick dock lite problem med bilen, men det ordnade upp sig.
Framme vid Åggelby gamla kyrka firade vi gudstjänst som avslutning på alfaweekenden. A. var liturg och H. predikade. Efter gudstjäsnten fick man en liten pratstund med F. som kom dit på Gudstjänst. Så småningom fick man med vemod ta farväl av alla nära och kära innan vi stack hemåt mot Järveläinens.
De två sista timmarna hos Järveläinens fördrevs med sång, mat, prat och lite surffande på nettin. Nu var det dags för mig att åka iväg, jag tog farväl av pojkarna innan jag åkte med H. till stationen. Vi hann med en lite pratsund innan tåget anlände. Ett vemodigt farväl och en stor kram delades ut innan jag steg på tåge.
Hemkomsten blev int som jag hade tänkt mig, den blev snarare fylld med vrede, sorg och besvikelse. Varför ska man alltid bli nerslagen och bli ledsen då man är som gladast och trivs med livet??!!
Anyway, tack alla som var på Aldaweekenden och gjorde helgen till vad det blev, och tack för den otroligt underbara gemenskapen vi fick tillsammans.
tack till er flickor också som orkade lyssna på mig då jag fick tala ut, det betydde mycket för mig!
Sist men inte minst.
Jag fick en glädebud av S. om en kvinna i hennes bönegrupp som fick diagnosen cancer för 3 veckor sen, det var många som bad för henne då. och när hon skulle på kontroll före sin operation märkte läkarna att Cancern var borta...helt fantastiskt, Gud helade henne!! Halleluja!
Gud är God!
ha d bra! Guds välsignelse
Be yourself - You're worth it
I fredags åkte jag med tåg ner till H:fors. Att sitta 5-6 h i ett tåg utan resesällskap kändes lågtråkigt och trist.
Väl framme, var jag iver på att få träffa H....men, var va hon? jag såg henne ingenstans. Försökte ringa, men inget svar. skickade textare, samma sak. Till sist fick jag lov att ringa och fråga H. var han har sin syster. kort efteråt såg jag en blå eskimo komma gående emot, det var ingen mindre än H. Det visade sig att hon hade gått in till några kläd-och sko butiker vilket resulterade att den shoppinggalna H. hade glömt bort tiden. Men, mitäs pienestä!:)
Jag kastade mina kamor in i Järveläinens bil, och gick sedan med H. till Kaffecentralen på en kaffe latte med minttu-suklaa siirappi smak.....mums va de va gott!:) H. kom dit lite senare och gjorde oss sällskap.
Efter en kaffe latte, diskussion och mycket skratt och glädjetårar fortsatte vi vår vandring mot Kampen där jag skulle träffa N. Efter en kärt återseende och prat åkte vi hem till Järveläinens. H:s mamma var sjuk så vi ides int hälsa på varann så mycket som vi sku ha velat.
De sista kamorna packades i bilen och färden mot Rosvik fick sin början, men innan dess skulle vi åka och hämta E och åka via Månsan kyrka där alla lägerdeltagare skulle starta tillsammans.
Väl framme i Rosvik fick vi mätta våra magar och hade vårt första seminarium med H.(?)
På kvällen..eller natten hade vi flickor intressanta diskussioner om lite ett och annat, så den kvällen blev ganska sen.
På lördag Hade vi seminarier som hölls av både H. och A. På dagen gjorde vi en visit till Nylands brigad, där vi blev vänligt mottagna av b.la beväringspastor Lundqvist och militärprästen Veckis...som han kallas. (Vill bara påpeka häremellan att E. var väldigt ivrig på att få åka till brigaden!:P)
Både jag, E. och H var enade om att vi fick "en posititiv bild av armén"..*host, host*!!;);)
Nåväl, skall icke gå in på detaljer...tyttöjen juttuja!!:P
I allafall fick vi något att diskutera om sen efteråt! ¨
Alra sist gick vi in till soldathemmet och njöt av varsin munk med glasyr och en kopp varm kakako.
Väl tillbaka i Rosvik hade vi kaffepaus(igen) och lite fritid.
Givetvis passade vi flickor på att prata om visiten till brigaden, överöst med mängder av fnitter och skratt!:D
I och med att en viss fröken N. fyllde år dend agen, passade gänget på att ringa och sjunga åt henne, första versen blev som det blev i och med a5tt alla sjöng olika födissånger..men det uppskattades ändå.!:)
Lite senare blev det undervisning igen med H. Mokus hade kvällsloma just då, så han passade på att komma till Rosvik och titta hur vi hade det.
På kvällen hade vi kvällsprogram. Först gick vi i bastu, vilket var efterlängat. därefter åt vi kvällsmål. sen samlades vi alla i undervisningssalen. Somliga bjöd på musik med sin haitari (eller var det harmonika?) jag och H. bjöd på sång, som dock gick lite fel eftersom jag glömde min stämma.
Därefter hade jag min vittnesbörd, som jag var mer eller mindre besviken över. Dessutom började prata på dialekt...vilket inte ingick i mina planer. men det gick rätt så bra ändå...och min bärettelse uppskattades. Och som några sade till mig..jag gav min vittnesbörd en personlig touch, i och med att jag pratade dialekt.
Efter några sånger, pianospel av M. och vittnesbörd av P. tittade vi på filmen "Forbidden peace" (som vi tittade på i Vasa på Evigheten i sikte)
När Filmen var färdig gick de äldre och la sig medan vi ungdomar stannade uppe en stund till och diskuterade. Diskussionen avslutades med bön.
På söndag hade vi vår sista undervisning innan vi packade våra kamor och begav oss ivåg mot H:fors. Vi fick dock lite problem med bilen, men det ordnade upp sig.
Framme vid Åggelby gamla kyrka firade vi gudstjänst som avslutning på alfaweekenden. A. var liturg och H. predikade. Efter gudstjäsnten fick man en liten pratstund med F. som kom dit på Gudstjänst. Så småningom fick man med vemod ta farväl av alla nära och kära innan vi stack hemåt mot Järveläinens.
De två sista timmarna hos Järveläinens fördrevs med sång, mat, prat och lite surffande på nettin. Nu var det dags för mig att åka iväg, jag tog farväl av pojkarna innan jag åkte med H. till stationen. Vi hann med en lite pratsund innan tåget anlände. Ett vemodigt farväl och en stor kram delades ut innan jag steg på tåge.
Hemkomsten blev int som jag hade tänkt mig, den blev snarare fylld med vrede, sorg och besvikelse. Varför ska man alltid bli nerslagen och bli ledsen då man är som gladast och trivs med livet??!!
Anyway, tack alla som var på Aldaweekenden och gjorde helgen till vad det blev, och tack för den otroligt underbara gemenskapen vi fick tillsammans.
tack till er flickor också som orkade lyssna på mig då jag fick tala ut, det betydde mycket för mig!
Sist men inte minst.
Jag fick en glädebud av S. om en kvinna i hennes bönegrupp som fick diagnosen cancer för 3 veckor sen, det var många som bad för henne då. och när hon skulle på kontroll före sin operation märkte läkarna att Cancern var borta...helt fantastiskt, Gud helade henne!! Halleluja!
Gud är God!
ha d bra! Guds välsignelse
Be yourself - You're worth it
sunnuntaina, helmikuuta 18, 2007
Above all - Michael W. Smith
Above all powers
Above all things
Above all nature and all created things
Above all wisdom and all the ways of man
You were here before the world began
Above all kingdoms
Above all thrones
Above all wonders the world has ever known
Above all wealth and treasures of the earth
There's no way to measure what You're worth
Crucified, laid behind the stone
You lived to die,
Rejected and alone
Like a rose trampled on the ground
You took the fall
And thought of me
Above all
perjantaina, helmikuuta 16, 2007
Körweekend och lärdomsprov
NU e de dags för mig att skriva något vettigt i bloggen igen, fast hur vettigt det blir - vet jag ej!
Det återstår att se!
I förra helgen var jag på den traditionella körweekenden i Vasa.
Precis som N. skrev i sin blogg, bli gemenskapen med mellan körmedlemmarna bara bättre och bättre varje gång!
Precis som alltid, sjöng vi en massa sånger, nästan alla var nya för mig..förutom "Above all" av Michael W. Smith, som var helt juuuuvlig!!
På kvällen var det sportaktiviteter vid Övis, jag och N. tog modet till oss och gick med och spela wollis. Det var helt jätte roligt att spela, gemenskapen var toppen och de som såg på kan garantera att vi hade det roligt under spelets gång, nämligen vi skrattade en hel del!:)
Dock fick vårt spelande ett hastigt paus, då en av pojkarna som spelade sähly vid sidan om, slog huvudet i en stolpe så han fick föras till akuten. också en flicka från kören fick föras till HVC för att hon hade blött så mycket näsblod. Men lyckligtvis klarade de sig utan nå värre skador. smått chockerade och omskakade fortsatte vi att spela, det tog inte länge före vi hade lika roligt igen!
Lite senare var det kvällsmat, och efter kvällsmaten lovsång och förbön.
Innan vi gick och la oss, satt jag och pratade med några flickor från kören, medan N och N var och roade sig med pojkarna!:P eller pojken!
Nästa dag var det sångövningen igen, och efter övningen bördjade vi ställa oss för Gloria Dei mässan. Det var första gången för mig, men det var intressant att lyssna då mässan gick på olika språk : Finska, Svenska, Tyska, Spanska och Hebreiska.
Efter Mässan åt vi kvällsmål, packade våra väskor i taxibussen och tog farväl av Efö.
----------->> Arbetsprovet, Österbottnisk meny!
Ja, som jag säkert berättat för en del så hade jag arbetsprov denna vecka.
Det gick ut på att göra en 3-rätters menyn till skolans personal var anpassadt efter ett visst tema, även dukning och dekorationen skulle passa till temat. Vår grupp fick temat "Österbottnisk meny", den bestod av:
Kålsallad med blodgrape och majs
Snittar med malaxlimpa och sikröra
Kallskuret älgfilé med lingongelé
Vitlöksbröd
Laxfjärilar med Hasselbackspotatis
Creme fraishe - och smetana sås
varma grönsaker
Halloncreme
Vi började med att förbereda dagen innan. Grönsakrena skulle skäras, svampen hackas, bröddeg skulle göras, borden skulle dukas, matsalen dekoreras. Så den dagen varade från 8 på morgonen till 7 på kvällen. Man var nog ganska trött då man kom till kämppän, och fötterna värkte så bara den. Nyt maistuis kunnon yöunet!
På provdagen hade vi två personer som fungerade som våra hjäpredor.
Arbetet var i full gång. Först gick allting ganska lugnt till, men ju närmare lunchtiden vi kom ju stressigare blev det. maten skulle vara färdig i tid. En från min grupp hade fått sin arm opererad så hon kunde inte hjälpa till med matlagningen. Dock hann vi aldrig få maten fram i tid, men kunderna var ändå nöjda och vi fick mycket bra respons om maten, speciellt fisken.
Som vitsord fick jag typ G3 = 8, är relativt nöjd, fick i allafall godkännt!
Så nu har man arbetsprovet så gott som överstökat...nu gäller det bara att skriva uppsatsen och ge den åt läraren!
I dag var det då penkkis, när man stod och torkade matborden i elevmatsalen hörde man ett förfärligt tjut och skrik...trodde först att brandalarmet hade gått..men plötlsigt såg man ett stort gäng Abiturienter från JG komm springade klädda i halare.
När de sprungti runt i skolan gick de ut samma väg, fick t.o.m en skymt av E som kastade ett godis åt mig!:)
När jag såg abiturienterna började jag tänka på mina vänner som också firade sin sista dag i gymnasiet, vad månne hade de klätt ut sig till?? Kommer ännu ihåg tiden då man gick i högstadiet då man för full fart sprang in i skolan då man kom till skolan på morgonen. Abiturienterna bombaderade oss nämligen med vitlöksvatten och gamla ägg.
hihi, vilka tider! men det måste kännas vemodigt för flickorna och H som nu går sista året i gymansiet, jag tänker snarare på det vänskapliga punkten och inte studiemässigt.
ha det bra alla <3 - ans dag och jag hoppas ni hade det kul på penkkis!
GB!
Det återstår att se!
I förra helgen var jag på den traditionella körweekenden i Vasa.
Precis som N. skrev i sin blogg, bli gemenskapen med mellan körmedlemmarna bara bättre och bättre varje gång!
Precis som alltid, sjöng vi en massa sånger, nästan alla var nya för mig..förutom "Above all" av Michael W. Smith, som var helt juuuuvlig!!
På kvällen var det sportaktiviteter vid Övis, jag och N. tog modet till oss och gick med och spela wollis. Det var helt jätte roligt att spela, gemenskapen var toppen och de som såg på kan garantera att vi hade det roligt under spelets gång, nämligen vi skrattade en hel del!:)
Dock fick vårt spelande ett hastigt paus, då en av pojkarna som spelade sähly vid sidan om, slog huvudet i en stolpe så han fick föras till akuten. också en flicka från kören fick föras till HVC för att hon hade blött så mycket näsblod. Men lyckligtvis klarade de sig utan nå värre skador. smått chockerade och omskakade fortsatte vi att spela, det tog inte länge före vi hade lika roligt igen!
Lite senare var det kvällsmat, och efter kvällsmaten lovsång och förbön.
Innan vi gick och la oss, satt jag och pratade med några flickor från kören, medan N och N var och roade sig med pojkarna!:P eller pojken!
Nästa dag var det sångövningen igen, och efter övningen bördjade vi ställa oss för Gloria Dei mässan. Det var första gången för mig, men det var intressant att lyssna då mässan gick på olika språk : Finska, Svenska, Tyska, Spanska och Hebreiska.
Efter Mässan åt vi kvällsmål, packade våra väskor i taxibussen och tog farväl av Efö.
----------->> Arbetsprovet, Österbottnisk meny!
Ja, som jag säkert berättat för en del så hade jag arbetsprov denna vecka.
Det gick ut på att göra en 3-rätters menyn till skolans personal var anpassadt efter ett visst tema, även dukning och dekorationen skulle passa till temat. Vår grupp fick temat "Österbottnisk meny", den bestod av:
Kålsallad med blodgrape och majs
Snittar med malaxlimpa och sikröra
Kallskuret älgfilé med lingongelé
Vitlöksbröd
Laxfjärilar med Hasselbackspotatis
Creme fraishe - och smetana sås
varma grönsaker
Halloncreme
Vi började med att förbereda dagen innan. Grönsakrena skulle skäras, svampen hackas, bröddeg skulle göras, borden skulle dukas, matsalen dekoreras. Så den dagen varade från 8 på morgonen till 7 på kvällen. Man var nog ganska trött då man kom till kämppän, och fötterna värkte så bara den. Nyt maistuis kunnon yöunet!
På provdagen hade vi två personer som fungerade som våra hjäpredor.
Arbetet var i full gång. Först gick allting ganska lugnt till, men ju närmare lunchtiden vi kom ju stressigare blev det. maten skulle vara färdig i tid. En från min grupp hade fått sin arm opererad så hon kunde inte hjälpa till med matlagningen. Dock hann vi aldrig få maten fram i tid, men kunderna var ändå nöjda och vi fick mycket bra respons om maten, speciellt fisken.
Som vitsord fick jag typ G3 = 8, är relativt nöjd, fick i allafall godkännt!
Så nu har man arbetsprovet så gott som överstökat...nu gäller det bara att skriva uppsatsen och ge den åt läraren!
I dag var det då penkkis, när man stod och torkade matborden i elevmatsalen hörde man ett förfärligt tjut och skrik...trodde först att brandalarmet hade gått..men plötlsigt såg man ett stort gäng Abiturienter från JG komm springade klädda i halare.
När de sprungti runt i skolan gick de ut samma väg, fick t.o.m en skymt av E som kastade ett godis åt mig!:)
När jag såg abiturienterna började jag tänka på mina vänner som också firade sin sista dag i gymnasiet, vad månne hade de klätt ut sig till?? Kommer ännu ihåg tiden då man gick i högstadiet då man för full fart sprang in i skolan då man kom till skolan på morgonen. Abiturienterna bombaderade oss nämligen med vitlöksvatten och gamla ägg.
hihi, vilka tider! men det måste kännas vemodigt för flickorna och H som nu går sista året i gymansiet, jag tänker snarare på det vänskapliga punkten och inte studiemässigt.
ha det bra alla <3 - ans dag och jag hoppas ni hade det kul på penkkis!
GB!
tiistaina, tammikuuta 30, 2007
.............
Vad som har hänt:
- Varit på Evigheten i sikte med mina vänner i Vasa
- har avlagt mitt första prov, har "bara" två kvar denna vecka
- Glömde min mapp i kämppän, gissa om jag har viktiga papper i den som jag behöver idag!!??
- har anmält mig till 2:a skede som infaller den 9:onde Februari
- YH-dagen var igår (Yrkeshögskole dagen)
Vad som kommer att hända:
- Öppet hus vid yrkes på lördag
- Har ännu två prov kvar att skriva
- Har arbetsprov om 2 veckor, v.7
- Israelkonferens i nästa veckoslut i Kokkola (kan ej gå dit)
- Höstmöte (kinkerit) hos mig på söndag
Övrigt:
- är lite deppig, vill inte tala om varför
- branta humörsvängningar
- Har haft svårt att koncenterar mig på provläsning då det ända jag tänker på är en viss sak
- hade en viss intresse att börja studera i Åbo på sydväst, men nu har jag tappa intresset för Åbo (inte skolan)
- Är trött på att allt som har med killar att göra går åt pipsvängen
that's it!
Auf wiedersehen!
Schüss!
- Varit på Evigheten i sikte med mina vänner i Vasa
- har avlagt mitt första prov, har "bara" två kvar denna vecka
- Glömde min mapp i kämppän, gissa om jag har viktiga papper i den som jag behöver idag!!??
- har anmält mig till 2:a skede som infaller den 9:onde Februari
- YH-dagen var igår (Yrkeshögskole dagen)
Vad som kommer att hända:
- Öppet hus vid yrkes på lördag
- Har ännu två prov kvar att skriva
- Har arbetsprov om 2 veckor, v.7
- Israelkonferens i nästa veckoslut i Kokkola (kan ej gå dit)
- Höstmöte (kinkerit) hos mig på söndag
Övrigt:
- är lite deppig, vill inte tala om varför
- branta humörsvängningar
- Har haft svårt att koncenterar mig på provläsning då det ända jag tänker på är en viss sak
- hade en viss intresse att börja studera i Åbo på sydväst, men nu har jag tappa intresset för Åbo (inte skolan)
- Är trött på att allt som har med killar att göra går åt pipsvängen
that's it!
Auf wiedersehen!
Schüss!
perjantaina, tammikuuta 26, 2007
Advertising!!!
Lördagen den 3.2 är det öppet hus vid Yrkesskolan Optima!!
Eleverna bidrar med b.la en modeshow, pizza - bakning - och försäljning. Även voffelstekning och blandning av olika drinkar bidrar somliga kock-studeranden med.
Vid restaurang Ykreskocken bjuds det på stående bord för alla besökare.
Ni/du får även gå runt i skolan och bekanta dig med de övriga branscherna!
För mer information :http://www.optimaedu.fi/index.php?use=calendar&cmd=list&month=2007-01&sektion=#144
Välkommen! Tervetuloa! Welcome! Willkommen! Bienvenu!
//Johi
Eleverna bidrar med b.la en modeshow, pizza - bakning - och försäljning. Även voffelstekning och blandning av olika drinkar bidrar somliga kock-studeranden med.
Vid restaurang Ykreskocken bjuds det på stående bord för alla besökare.
Ni/du får även gå runt i skolan och bekanta dig med de övriga branscherna!
För mer information :http://www.optimaedu.fi/index.php?use=calendar&cmd=list&month=2007-01&sektion=#144
Välkommen! Tervetuloa! Welcome! Willkommen! Bienvenu!
//Johi
perjantaina, tammikuuta 05, 2007
Nyårsfirandet med nära och kära
HAPPY NEW YEAR, 2007!
Nu har ett år gått, och ett nytt fått sin början, ett år full med nya möjligheter! Man har återgått tillbaka till vardagen i skolan, efter en mycket kort men rolig och fullspäckad jullov. Allt det roliga man fått vara med om är nu förbi, men tankarna och minnerna lever vidare!
Det är flera av oss som har skrivit, eller kommer att skriva om våra gemensamma nyårsfirandet, så en inlägg till med samma tema gör väl ingen skada.
27.12 var en spännande dag, nämligen ett stort gäng med Hesabor åkte upp för att tillbringa tiden med oss Österbottningar. Den tiden blev fylld och förgylld med både glädje skratt och olika aktiviteter.
Onsdag kväll åkte vi alla hem till Anus i kronoby för att ha en surprise party för Otto som fyllde år några dagar innan. Partyt blev både roligt och allt gick enligt planerna! Även Bröderna Sandell kom och tittade förbi hos Anu, det var trevligt att se dem då man int sett dem sen i somras.
Twister spelades, man tävlade i armbrytning, åt pizza och hemlagat chokladkonfekt i mängder, och sällskapet var det bästa möjliga. Mot midnatt var det dags för alla att åka "hem". Av Hanna och hennes familj fick jag ett silverkors som matshade mina örhängen samt en essu som jag inte vet om jag vill använda eftersom den var så fin. Sofie släppte av mig och Emma hemma hos mig, efteråt förljde en lång och intressant diskussion innan vi la oss.
Nästa dag bar det av till kronoby igen, denna gång skulle vi spela lätkä. Dock hade jag (som sku vara chaufför den dagen) och Emma lyckats försova oss, så det blev en snabb frukost och fort iväg för att hämta Sofie, Hanna och Freja. Flickorna lämnade vid ishallen medan jag fortsatte hem till Sofias och Melindas där vi skulle göra mat för hela gänget. När vi ätit oss mätta satt vi och diskuterade, spelade piano och bordsspel, åt choklad och sjöng för hjärtats lust. Mot kvällen styrde vi alla stegen via Smarket mot Nedervetil, hem till mig där leffakvällen ordnades. Vi tittade på Kronoby ungdomskörs lovsångsvideo Tid att tillbe , Hitch och The Island. Alla filmer va bra och jag hoppas att folk trivdes. Givetvis bjöds det också på kaffe eller limu samt dopp av alla de slag! Av klumpighet slog sparkade jag sönder ett glas, men det ordnade upp sig snabbt Efter att vi sett alla filmer färdigt började gästerna åka hem...Jan och Tommi hade planerat att stiga upp klockan 5 dagen därpå och mjölka kor hos Anu, så för dem var det att få en god nattssömn.
På fredag Spelades det lätkä igen, denna gång följde jag med..men jag ångrar mig lite, för jag hade inget att göra, dessutom frös jag. Men som tur fanns där en varm pukkare var man kunde värma sig med jämna mellanrum. Efteråt åkte vi alla hem igen för att äta och ställa oss i ordning inför nyårslägre. Alla flickor åt hemma hos mig innan det var dags för oss att bege oss iväg.
Väl framme vid Länsipuiston Koulu dvs. där lägre skulle hållas, betalade vi in oss och gjorde oss hemmastadda i vårt rum. Alla väninnor från både Helsingfors och Österbotten sov i samma rum.
Kort efteråt samlade alla lägerdelatager i gymnastiksalen för information. Lite senare var det dags för lovsångsmässa i stadskyrkan. En besvikelse var att man inte hade någo predikan och man lämnade bort torsbekännelsen. Bortsett från det så var mässan fin och sångerna likaså. När mässan var färdig gick vi tillbaka till skolan på kvällsmat.
Hela lägret var helt super, vare morgon hade vi bibelstudium som hölls av Vesa Ollilainen, hans undervisning var jätte bra och givande. Efteråt delades vi in i grupper som vi sen satt och disuterade med om olika frågor. Min grupp var bra och disskussionerna gick ganska bra..det var ofta vi samma personer som pratade mest.
Lägret innehöll också mycket annat roligt, så som lovsång och lovprisning, förbön, inne - och ute aktiviteter och givetvis gambia. Somliga av oss satt bara och pratade under tiden som det var "snö, om det finns" aktiviteten, bland annat fick jag prova Mokus barett! Även att bygga torn av olika föremål som fanns till förfogande var något som en del av oss tyckte var skoj, likaså att dra bort duken från bordet utan att röra blomkorgen "It's kind of magic".
En kväll hade vi Taitsé andakt och efteråt förbön, givetvis sjöng det "laudate omnes gentes".
Sista kvällen för Hesaborna fylldes med fria förmågor, där b.la Sofie, Cecci, Matti och Jan uppträdde med en fin dans med till tonerna av Il Divo, flirkona var tuklädda till pojkar och pojkarna till flickor. Även vi Station 1:are gjorde en fin reklam för vår ungdomssamlingar i jeppis.
Vi hade också kruser som vi själv hade valt.
Som kreativa timmen valde jag kreativ Mission med Anders Wikström, han berättade om ett kristet tv kanal som man sänder ut i Arabländerna som kallas sat7. Nu håller de också på att göra en barnkanal, sat7 Kids. De vill sträva efter att alla i Arabländerna skulle kunna se på kanalen och på det viset få höra om Guds ord. Hans undervisning var bra..dock var man ju lite trött men hände med så gott man kunde. Som seminarieum valde jag Vardagskristen med Sebastian "Seppo" Widjeskog. Även hans undervisning var jätte bra och givande. han tog upp myki bra och vettiga saker om hur man ska leva som kristen i vardagen, det är bara att få det reflekterat i sitt eget liv. Seminariet avslutades med bön och välsignelse.
På nyårsaftons morgon var det dags för hesagänge att åka hemåt, men deras bil var av annan åsikt - som tur. Så vi fick ha H:fors borna hos oss ytterligare en timma tills bilen var villig att starta igen. Fiilisen var aningen deppig och saknaden var stor efter att de hade åkt...men man var ju glad att man i allafall fick dela en stor del av sitt jullov med dem!:) Dessutom hade man alla sina övriga goda vänner kvar, så ensam var man inte! Givetvis hade vi ännu Mokus kvar med oss, det blev mycket diskuterande med honom efter att de övriga Hesaborna hade åkt. Men mig stör det inte...jag tycker det är kiva att prata högsvenska, det är kusligt hur allt mer och mer jag blir påverkad av hesaspråke...!
Nyårslägret fortsatte. på eftermiddagen bjöds det på galamiddag i matsalen, alla var kladd i fina kläder, några pojkar från Evangelicum hade klädd sig i skjorta, väst, byxor och hatt + käpp, vad jag hört så är det en tradition av dem att klä sig på ett speciellt sätt varje nyårsläger under galamiddagen. Efteråt var det dags för Evangelicum och Gospelkören att öva inför nyårsmässan, hade lite problem med att hur jag skulle ordna det så att jag kunde delta på båda körernas övningar, men jag fick sist och slutligen det fint.
Gudstjänsten gick bra, även köruppträdandet. Denna gång hade de predikan av Vesa Ollilainen och Trosbekännelsen.
Efteråt gick alla, både lägerdeltagare och utomstående tillbaka till skolan för att fira nyårsvaka.
Nyårsvakan började med en konsert av Bass n' Helen, vilket jag själv tycket att int var nå vidare bra, så vi satt och pratade i stället uppe i nattcafét. Lite senare serverades det Kebab med franskisar, till Sofies lycka fanns där ingen "Hot" variant av kebabsåsen!:P
Efteråt var det dags för lovsång i festsalen. Några minuter innan 12-slaget gick de som ville, ner på knä och bad för det nya året, när klockan väl var 12 så var det dags för kramkalas. Seda gick vi alla ut och tittade på fyrverkerier som KBG gruppen sköt, "med sprakande färger, och härliga rytmer"...som man sjunger i en välkänd sång!:)
Lite senare blev det mera lovsång, och de som ville fick en personlig välsignelse för det nya året! Natten fortsatte med mera lovsång, gemenskap och diskussioner. Diskussionerna blev kanske aningen flummiga i och med att vi int var så särdeles pigga.
Lovsångsgruppen som medverkade på lägret var jätte bra, sången och musiken var suverän, det var så härligt att sjunga med. Sångerna som sjöngs var både gamla godingar och nya...men som en av sångarna sa...de var inte där för att uppträda, utan för att prisa och lovsjunga Herren!
P.g.a en lång natt så var man inte så jättepigg på morgonen, men man tvingade sig upp ur sängen ändå. vi åt frukost, lyssnade på då Pilde förklarade om undanstädningen och sedan stack jag och Melidna iväg till Kyrkan där Gospelkören skulle öva inför kommande Gudstjänst. Efter en lång nyårsnatt såg inte vi körmedlemmar så särdeles pigga ut...men höll oss ändå vakna så gott vi kunde och sjöng för hjärtats lust.
Ander Wikströms och hans familj fick missionärsvälsignelse inför sin resa ut till...öö..kommer ej ihåg!:P Peter Kankkonen ledde välsignelsen tillsammans med Pilde och några andra.
Efter Gudstjänsten gick vi alla tilbaka till skolan. Sofies pappa var där då vi kom, så det var att genast ta adjö av sina vänner, det kändes både tungt och sorgset.
Sedan åkte jag och Sofie hem och lägret var över, dock med ett glatt och tacksamt minne bevarad!
Vill tacka alla mina vänner för den gemenskapen och tiden jag fick med er, och för att ni gjorde nyårslägret till vad det blev. Ni är Guld värda allihopa, om inte mer.
Jag hoppas ni fick en bra tid med oss i Österbotten, för det fick i allafall jag!:)
Och som Sofie skrev i sin blogg, Gå i frid och tjäna Herren med Glädje!
Och till er som snart rycker in i Armen, vill jag önska lycka till och Guds välsignelse.
Uppdatera gärna er bloggar om hur ni har det i Nylands brigad, man vill ju gärna vad ni får vara med om.
P.S : ta väl hand om min kusin!:P
Sköt om er allihopa, var ni än befinner er.
En famn full med kramar och Guds rika välsignelse till var och en!
"What will people think when they hear that I'm a Jesus freak,
What will people do when they find that it's true.
I don't really care if they lable me a Jesus freak,
Cause there ain't no disguising the trouth.
Jesus is the way!"
Nu har ett år gått, och ett nytt fått sin början, ett år full med nya möjligheter! Man har återgått tillbaka till vardagen i skolan, efter en mycket kort men rolig och fullspäckad jullov. Allt det roliga man fått vara med om är nu förbi, men tankarna och minnerna lever vidare!
Det är flera av oss som har skrivit, eller kommer att skriva om våra gemensamma nyårsfirandet, så en inlägg till med samma tema gör väl ingen skada.
27.12 var en spännande dag, nämligen ett stort gäng med Hesabor åkte upp för att tillbringa tiden med oss Österbottningar. Den tiden blev fylld och förgylld med både glädje skratt och olika aktiviteter.
Onsdag kväll åkte vi alla hem till Anus i kronoby för att ha en surprise party för Otto som fyllde år några dagar innan. Partyt blev både roligt och allt gick enligt planerna! Även Bröderna Sandell kom och tittade förbi hos Anu, det var trevligt att se dem då man int sett dem sen i somras.
Twister spelades, man tävlade i armbrytning, åt pizza och hemlagat chokladkonfekt i mängder, och sällskapet var det bästa möjliga. Mot midnatt var det dags för alla att åka "hem". Av Hanna och hennes familj fick jag ett silverkors som matshade mina örhängen samt en essu som jag inte vet om jag vill använda eftersom den var så fin. Sofie släppte av mig och Emma hemma hos mig, efteråt förljde en lång och intressant diskussion innan vi la oss.
Nästa dag bar det av till kronoby igen, denna gång skulle vi spela lätkä. Dock hade jag (som sku vara chaufför den dagen) och Emma lyckats försova oss, så det blev en snabb frukost och fort iväg för att hämta Sofie, Hanna och Freja. Flickorna lämnade vid ishallen medan jag fortsatte hem till Sofias och Melindas där vi skulle göra mat för hela gänget. När vi ätit oss mätta satt vi och diskuterade, spelade piano och bordsspel, åt choklad och sjöng för hjärtats lust. Mot kvällen styrde vi alla stegen via Smarket mot Nedervetil, hem till mig där leffakvällen ordnades. Vi tittade på Kronoby ungdomskörs lovsångsvideo Tid att tillbe , Hitch och The Island. Alla filmer va bra och jag hoppas att folk trivdes. Givetvis bjöds det också på kaffe eller limu samt dopp av alla de slag! Av klumpighet slog sparkade jag sönder ett glas, men det ordnade upp sig snabbt Efter att vi sett alla filmer färdigt började gästerna åka hem...Jan och Tommi hade planerat att stiga upp klockan 5 dagen därpå och mjölka kor hos Anu, så för dem var det att få en god nattssömn.
På fredag Spelades det lätkä igen, denna gång följde jag med..men jag ångrar mig lite, för jag hade inget att göra, dessutom frös jag. Men som tur fanns där en varm pukkare var man kunde värma sig med jämna mellanrum. Efteråt åkte vi alla hem igen för att äta och ställa oss i ordning inför nyårslägre. Alla flickor åt hemma hos mig innan det var dags för oss att bege oss iväg.
Väl framme vid Länsipuiston Koulu dvs. där lägre skulle hållas, betalade vi in oss och gjorde oss hemmastadda i vårt rum. Alla väninnor från både Helsingfors och Österbotten sov i samma rum.
Kort efteråt samlade alla lägerdelatager i gymnastiksalen för information. Lite senare var det dags för lovsångsmässa i stadskyrkan. En besvikelse var att man inte hade någo predikan och man lämnade bort torsbekännelsen. Bortsett från det så var mässan fin och sångerna likaså. När mässan var färdig gick vi tillbaka till skolan på kvällsmat.
Hela lägret var helt super, vare morgon hade vi bibelstudium som hölls av Vesa Ollilainen, hans undervisning var jätte bra och givande. Efteråt delades vi in i grupper som vi sen satt och disuterade med om olika frågor. Min grupp var bra och disskussionerna gick ganska bra..det var ofta vi samma personer som pratade mest.
Lägret innehöll också mycket annat roligt, så som lovsång och lovprisning, förbön, inne - och ute aktiviteter och givetvis gambia. Somliga av oss satt bara och pratade under tiden som det var "snö, om det finns" aktiviteten, bland annat fick jag prova Mokus barett! Även att bygga torn av olika föremål som fanns till förfogande var något som en del av oss tyckte var skoj, likaså att dra bort duken från bordet utan att röra blomkorgen "It's kind of magic".
En kväll hade vi Taitsé andakt och efteråt förbön, givetvis sjöng det "laudate omnes gentes".
Sista kvällen för Hesaborna fylldes med fria förmågor, där b.la Sofie, Cecci, Matti och Jan uppträdde med en fin dans med till tonerna av Il Divo, flirkona var tuklädda till pojkar och pojkarna till flickor. Även vi Station 1:are gjorde en fin reklam för vår ungdomssamlingar i jeppis.
Vi hade också kruser som vi själv hade valt.
Som kreativa timmen valde jag kreativ Mission med Anders Wikström, han berättade om ett kristet tv kanal som man sänder ut i Arabländerna som kallas sat7. Nu håller de också på att göra en barnkanal, sat7 Kids. De vill sträva efter att alla i Arabländerna skulle kunna se på kanalen och på det viset få höra om Guds ord. Hans undervisning var bra..dock var man ju lite trött men hände med så gott man kunde. Som seminarieum valde jag Vardagskristen med Sebastian "Seppo" Widjeskog. Även hans undervisning var jätte bra och givande. han tog upp myki bra och vettiga saker om hur man ska leva som kristen i vardagen, det är bara att få det reflekterat i sitt eget liv. Seminariet avslutades med bön och välsignelse.
På nyårsaftons morgon var det dags för hesagänge att åka hemåt, men deras bil var av annan åsikt - som tur. Så vi fick ha H:fors borna hos oss ytterligare en timma tills bilen var villig att starta igen. Fiilisen var aningen deppig och saknaden var stor efter att de hade åkt...men man var ju glad att man i allafall fick dela en stor del av sitt jullov med dem!:) Dessutom hade man alla sina övriga goda vänner kvar, så ensam var man inte! Givetvis hade vi ännu Mokus kvar med oss, det blev mycket diskuterande med honom efter att de övriga Hesaborna hade åkt. Men mig stör det inte...jag tycker det är kiva att prata högsvenska, det är kusligt hur allt mer och mer jag blir påverkad av hesaspråke...!
Nyårslägret fortsatte. på eftermiddagen bjöds det på galamiddag i matsalen, alla var kladd i fina kläder, några pojkar från Evangelicum hade klädd sig i skjorta, väst, byxor och hatt + käpp, vad jag hört så är det en tradition av dem att klä sig på ett speciellt sätt varje nyårsläger under galamiddagen. Efteråt var det dags för Evangelicum och Gospelkören att öva inför nyårsmässan, hade lite problem med att hur jag skulle ordna det så att jag kunde delta på båda körernas övningar, men jag fick sist och slutligen det fint.
Gudstjänsten gick bra, även köruppträdandet. Denna gång hade de predikan av Vesa Ollilainen och Trosbekännelsen.
Efteråt gick alla, både lägerdeltagare och utomstående tillbaka till skolan för att fira nyårsvaka.
Nyårsvakan började med en konsert av Bass n' Helen, vilket jag själv tycket att int var nå vidare bra, så vi satt och pratade i stället uppe i nattcafét. Lite senare serverades det Kebab med franskisar, till Sofies lycka fanns där ingen "Hot" variant av kebabsåsen!:P
Efteråt var det dags för lovsång i festsalen. Några minuter innan 12-slaget gick de som ville, ner på knä och bad för det nya året, när klockan väl var 12 så var det dags för kramkalas. Seda gick vi alla ut och tittade på fyrverkerier som KBG gruppen sköt, "med sprakande färger, och härliga rytmer"...som man sjunger i en välkänd sång!:)
Lite senare blev det mera lovsång, och de som ville fick en personlig välsignelse för det nya året! Natten fortsatte med mera lovsång, gemenskap och diskussioner. Diskussionerna blev kanske aningen flummiga i och med att vi int var så särdeles pigga.
Lovsångsgruppen som medverkade på lägret var jätte bra, sången och musiken var suverän, det var så härligt att sjunga med. Sångerna som sjöngs var både gamla godingar och nya...men som en av sångarna sa...de var inte där för att uppträda, utan för att prisa och lovsjunga Herren!
P.g.a en lång natt så var man inte så jättepigg på morgonen, men man tvingade sig upp ur sängen ändå. vi åt frukost, lyssnade på då Pilde förklarade om undanstädningen och sedan stack jag och Melidna iväg till Kyrkan där Gospelkören skulle öva inför kommande Gudstjänst. Efter en lång nyårsnatt såg inte vi körmedlemmar så särdeles pigga ut...men höll oss ändå vakna så gott vi kunde och sjöng för hjärtats lust.
Ander Wikströms och hans familj fick missionärsvälsignelse inför sin resa ut till...öö..kommer ej ihåg!:P Peter Kankkonen ledde välsignelsen tillsammans med Pilde och några andra.
Efter Gudstjänsten gick vi alla tilbaka till skolan. Sofies pappa var där då vi kom, så det var att genast ta adjö av sina vänner, det kändes både tungt och sorgset.
Sedan åkte jag och Sofie hem och lägret var över, dock med ett glatt och tacksamt minne bevarad!
Vill tacka alla mina vänner för den gemenskapen och tiden jag fick med er, och för att ni gjorde nyårslägret till vad det blev. Ni är Guld värda allihopa, om inte mer.
Jag hoppas ni fick en bra tid med oss i Österbotten, för det fick i allafall jag!:)
Och som Sofie skrev i sin blogg, Gå i frid och tjäna Herren med Glädje!
Och till er som snart rycker in i Armen, vill jag önska lycka till och Guds välsignelse.
Uppdatera gärna er bloggar om hur ni har det i Nylands brigad, man vill ju gärna vad ni får vara med om.
P.S : ta väl hand om min kusin!:P
Sköt om er allihopa, var ni än befinner er.
En famn full med kramar och Guds rika välsignelse till var och en!
"What will people think when they hear that I'm a Jesus freak,
What will people do when they find that it's true.
I don't really care if they lable me a Jesus freak,
Cause there ain't no disguising the trouth.
Jesus is the way!"
lauantaina, joulukuuta 16, 2006
Luciafirandet, regn och annat stoff
Att det orkar regna, dag ut och dag in.
Om det ens sku regna snö...men nej bara vatten vatten vatten.
vattenpölar här och var, byxsskalrmar som blivit blöta och smutsiga av att jag gått till skolan via en mer eller minde gyttjig genväg.
Men något som piggat upp julstämmningen är Luciadagen som vi firade i skolan.
Allt var traditionellt och på samma sätt som förut. Lucia kom intågande i stora salen med sina tärnor och stjärngossar på släp. Dock sjöng vår Lucia med tärnor(Jämfört med vad Sofies skrev om deras Lucia) inte så särdeles högt, så man fick spänna sina öron för att kunna höra vad de sjöng. Men det var inte hela världen, det var fint ändå:) Stjärngossarna imponerade med sina starka sångröster under sången Staffan var en stalledräng. Därefter serverades det Lussebullar med saft och/eller kaffe åt hela skolan. Sedan var det dags för duunandet i köket igen.
På kvällen traskade jag in till Jeppis Centrum för att se Jakobstads lucia med sina tärnor.
Blöt och smått frusen stod man och tittade när lucia kom farande i sin vagn, glatt vinkande. Med i luciatåget kom också barn ridande på hästar(stackars hästar, de såg ut som dränkta katter) , stjärngossar, tomtar, brandmän som bar på facklor och några gubbar som hörde till Lions förening. Hela tåget ställde upp sig framör stadshuset där en kör stod och sjöng julsånger vid entré trappan. JT:s chefredaktör hade ett kort tal om varför vi firar lucia. I slutet av ceremonin gav chefredaktören, Lucia, den 1:a och den 2:a tärnan varsin luciasmycke. Kort efteråt åkte lucia med sina tränor vidare till en annan plats där de själva skulle sjunga, själv gick jag inte dit. Träffade på Lilian, Astrid och Eva av slumpen så jag pratade med dem en stund innan jag stack tillbaka till Kämppän.
Nästa dag, eller mer specifikt, Kväll så hade vi julfest vid Station 1. Eftersom jag dumt nog inte tänkte på att sätta upp huvan på vägen dit då det regnade..så var mitt hår helt blöt och man såg ut som en dränkt katt. väl framme hade somliga hade tomteluvor, somliga int. Evangelicums julfestprogram finslipades och gicks igenom så att allt var under kontroll. Becca Läste Julevangeliet för oss och presenterna delades ut. Jag fick en julklappspappersrulle och en choklad stång?(Patukka) Julklappspapper är bra att ha!
Därefter började pepparkaksbakningen. Först stod stortsätt alla runt bordet och bakade, men slutligen började tålamodet släppa tagen och pepparkaksbagare minskade lite hela tiden.
Nu var det roligare att ÄTA pepparkakor än att baka dem. Givetvis åt man ju av degen, vilket är ett måste då man bakar pepparkakor!:P
Innan vi alla åkte, var och en hem till sig, kollade vi en sista gång igenom julfestprogramfilmen som vi ska visa i mårån på Evangelucims julfest, bra blev det, trevliga judeffekter var det också:D Kören kommer att få sig ett gott skratt!
Idag hade vi Jullunch för hela skolan studerande. Skinor, lådor, sås, sallader och desserter dukades fram, bara att hugga i. Jag och en annan från klassen var klädda i tomteluvor för att pigga upp julstämningen, även julmusik hördes i bakgrunden(det lät fint så länge det inte hakade upp sig:P) Givetvis lyssnade vi på Julmusik i köke under tiden vi gjorde i ordning jullunchen, mycket stämmningsfullt!
Idag fick jag mina foton från Belgien resan, som jag framkallade för ca en vecka sedan. Hela 200 bilder hade jag framkallat, så jag minsann en hel del bilder att sitta och ordna i ett fotoalbum, plus att jag ännu skall framkalla ytterligare några foton för att fullborda det hela!
Det var allt!
Ses då vi träffas!
ha d bra!
GVD
Om det ens sku regna snö...men nej bara vatten vatten vatten.
vattenpölar här och var, byxsskalrmar som blivit blöta och smutsiga av att jag gått till skolan via en mer eller minde gyttjig genväg.
Men något som piggat upp julstämmningen är Luciadagen som vi firade i skolan.
Allt var traditionellt och på samma sätt som förut. Lucia kom intågande i stora salen med sina tärnor och stjärngossar på släp. Dock sjöng vår Lucia med tärnor(Jämfört med vad Sofies skrev om deras Lucia) inte så särdeles högt, så man fick spänna sina öron för att kunna höra vad de sjöng. Men det var inte hela världen, det var fint ändå:) Stjärngossarna imponerade med sina starka sångröster under sången Staffan var en stalledräng. Därefter serverades det Lussebullar med saft och/eller kaffe åt hela skolan. Sedan var det dags för duunandet i köket igen.
På kvällen traskade jag in till Jeppis Centrum för att se Jakobstads lucia med sina tärnor.
Blöt och smått frusen stod man och tittade när lucia kom farande i sin vagn, glatt vinkande. Med i luciatåget kom också barn ridande på hästar(stackars hästar, de såg ut som dränkta katter) , stjärngossar, tomtar, brandmän som bar på facklor och några gubbar som hörde till Lions förening. Hela tåget ställde upp sig framör stadshuset där en kör stod och sjöng julsånger vid entré trappan. JT:s chefredaktör hade ett kort tal om varför vi firar lucia. I slutet av ceremonin gav chefredaktören, Lucia, den 1:a och den 2:a tärnan varsin luciasmycke. Kort efteråt åkte lucia med sina tränor vidare till en annan plats där de själva skulle sjunga, själv gick jag inte dit. Träffade på Lilian, Astrid och Eva av slumpen så jag pratade med dem en stund innan jag stack tillbaka till Kämppän.
Nästa dag, eller mer specifikt, Kväll så hade vi julfest vid Station 1. Eftersom jag dumt nog inte tänkte på att sätta upp huvan på vägen dit då det regnade..så var mitt hår helt blöt och man såg ut som en dränkt katt. väl framme hade somliga hade tomteluvor, somliga int. Evangelicums julfestprogram finslipades och gicks igenom så att allt var under kontroll. Becca Läste Julevangeliet för oss och presenterna delades ut. Jag fick en julklappspappersrulle och en choklad stång?(Patukka) Julklappspapper är bra att ha!
Därefter började pepparkaksbakningen. Först stod stortsätt alla runt bordet och bakade, men slutligen började tålamodet släppa tagen och pepparkaksbagare minskade lite hela tiden.
Nu var det roligare att ÄTA pepparkakor än att baka dem. Givetvis åt man ju av degen, vilket är ett måste då man bakar pepparkakor!:P
Innan vi alla åkte, var och en hem till sig, kollade vi en sista gång igenom julfestprogramfilmen som vi ska visa i mårån på Evangelucims julfest, bra blev det, trevliga judeffekter var det också:D Kören kommer att få sig ett gott skratt!
Idag hade vi Jullunch för hela skolan studerande. Skinor, lådor, sås, sallader och desserter dukades fram, bara att hugga i. Jag och en annan från klassen var klädda i tomteluvor för att pigga upp julstämningen, även julmusik hördes i bakgrunden(det lät fint så länge det inte hakade upp sig:P) Givetvis lyssnade vi på Julmusik i köke under tiden vi gjorde i ordning jullunchen, mycket stämmningsfullt!
Idag fick jag mina foton från Belgien resan, som jag framkallade för ca en vecka sedan. Hela 200 bilder hade jag framkallat, så jag minsann en hel del bilder att sitta och ordna i ett fotoalbum, plus att jag ännu skall framkalla ytterligare några foton för att fullborda det hela!
Det var allt!
Ses då vi träffas!
ha d bra!
GVD
perjantaina, joulukuuta 08, 2006
Bönegrupp och Julens egentliga budskap
Ahh, va juvligt. Humören är på bästa vis och Carolas - Himlen i min famn, hörs sakta i bakgrunden.
Var igår kväll med Sofie, Sofia och Melinda på bönekväll Hos Paret Lindqvist, i Kokkola. Eftersom jag vanligtvis inte har möjlighet att delta i bönegruppen så passade jag på att åtminstone EN gång åka dit då jag en gång var ledig och hade chansen.
Jag blev vänligt mottagen, och vi började kvällen med en kopp glögg, jultårta och pepparkakor. Och ni som känner mig och Sofia, så vet ni att vi två kombinerat = massor av skratt. Så, like usual fick vi en skrattattack, Hade Mia satt något i glöggen månne? nää, knappast...de va nog bara min och Sofias vanliga beteende!:D
Eter att vi druckit och skrattat färdigt, satte vi oss alla i soffan och väntade på att de övriga gästerna skulle komma. När det väl hade kommit börjde vi med att be. Efter bönestunden hade vi diskussioner om allt från att viga homosexuella till vittnesbörd av Paret Raikula. Lite titt som tätt sa Herr Raikula något humoristiskt och svarade på en sådan sätt att han fick alla i rummet att skratta!:)
Därefter blev det bön igen, om en del saker vi diskuterade om. Och förbön om någon hade något att be för. Själv hade jag nog en del böneämnen som jag ville ha förbön för..men jag vågade inte säga något, satt mest tyst. Det var precis som om Mia visste att jag hade böneämnen, för helt spontant frågade hon om det var okej om de fick be för mig. Det var något som hände just då, som gjorde att jag vågade öppna mig och tala om vad det var som jag ville att de skulle be för. Sen jag fick förbön har jag mått mycket bättre. Det senaste tiden har jag känt mig vilsen och avlägsen från Gud, har psykist mått lite dåligt, sett ner på mig själv och varit missnöjd med mitt utseende. Jag påstår int att förbönen har hjälpt mig helt, men till viss del har det nog. Vistelsen hos Lindqvists fick mig att må bra, jag fick t.o.m tips om någo form av bönegrupp som Missionskyrkan i Jakobstad brukar hålla, ska nog ta mig en titt där!
Klockan var närmare halv tolv då vi åkte där ifrån, trots att regnet piskade mot vindrutorna, var det inget som kunde förstöra mitt goda humör.
Vila i mig, du ska se att allt ska bli. stilla i dig, genom mig kan du bli fri.
Jag finns här, hos dig fast vågorna går höga. Kan du vila, vila vila i mig.
Lita på mig, om du bara tar min hand. leder jag dig till en lugn och skyddad
strand. Jag finns här, hos dig fast vågorna går höga. Kan du lita, lita lita på mig
Något som jag lite nu som då har funderat på, är att människor nuförtiden inte tar sig tid att tänka varför vi egentligen firiar jul. För oss Kristna är det självklart, vi firar Jesu kristi födelse. Men för andra icke kristna? Tomtar, Tomtar av alla dess slag, överallt. För min del så har jag blivit allergisk mot rödluvade porslinstomtar som ler åt en varje gång man går förbi. För mig gäller det Änglar, julkrubba i miniatyrstorlek osv. Åt barnen brukar man säga att "om du inte är snäll så får du inga julklappar av tomten". Visst är det roligt att få presenter, och ge åt andra, men ingen väntar på det sörsta presenten av alla - Jesus!
Julsånger sjungs, men sjungs de på rätta grunder? eller sjungs det bara för det är en tradition?
Budskap förmedlar man genom sång, i körer, kvartetter, duetter osv. Men bryr sig folk om vad barnen sjunger? Till viss del..men ofta brukar folk ta notis till hur bra barnen sjunger.
Tyvärr så är det vanligt att folk inte bryr sig i varför man firar jul, det är jultomten presenterna och det stora feta skinkan på julbordet som står i julfirandets mittpunkt.
Låt oss aldrig glömma varför vi egentligen firar Jul, och låt budkspat gå vidare till andra!
Vem har tänt den stjärnan som speglas i ditt öga?
Vem tog mörket bort i herdars blick din första natt?
Vem har flätat kronan, av strå omkring din panna
Vem har fört tre vise till vårt stall min kära skatt?
Är du en av tusen små?
Är du han dom väntar på?
Du mitt lilla barn,
en ängel givit namn.
Är du jordens dolda skatt?
Jag fått skydda denna natt.
Är det själva himlen
som jag gungar i min famn.
Vem har väckt den rädslan, som lät ditt hjärta gråta?
Varför tar din hand så hårt ett grepp om mammas hår?
Runt oss dansar skuggor, nu är ängeln borta
han sa så mycket vackert, mycket mer än jag förstår.
Är du en av tusen små?
Är du han dom väntar på?
Du mitt lilla barn,
en ängel givit namn.
Är du jordens dolda skatt?
Jag fått skydda denna natt.
Är det själva himlen
som jag gungar i min famn.
Giv att dina dagar får bli till andras glädje
giv att alla möter dig med kärlek mild och god
Aldrig ska jag glömma, de ord som jag fick höra
vad som än oss händer vill de ge oss kraft och mod
Är du en av tusen små?
Är du han dom väntar på?
Du mitt lilla barn,
en ängel givit namn.
Är du jordens dolda skatt?
Jag fått skydda denna natt.
Är det själva himlen
som jag gungar i min famn.
Vem har tänt den stjärnan som speglas i ditt öga
Himmeldiamanten, över staden Betlehem
Ha det bra!
God Bless!
Var igår kväll med Sofie, Sofia och Melinda på bönekväll Hos Paret Lindqvist, i Kokkola. Eftersom jag vanligtvis inte har möjlighet att delta i bönegruppen så passade jag på att åtminstone EN gång åka dit då jag en gång var ledig och hade chansen.
Jag blev vänligt mottagen, och vi började kvällen med en kopp glögg, jultårta och pepparkakor. Och ni som känner mig och Sofia, så vet ni att vi två kombinerat = massor av skratt. Så, like usual fick vi en skrattattack, Hade Mia satt något i glöggen månne? nää, knappast...de va nog bara min och Sofias vanliga beteende!:D
Eter att vi druckit och skrattat färdigt, satte vi oss alla i soffan och väntade på att de övriga gästerna skulle komma. När det väl hade kommit börjde vi med att be. Efter bönestunden hade vi diskussioner om allt från att viga homosexuella till vittnesbörd av Paret Raikula. Lite titt som tätt sa Herr Raikula något humoristiskt och svarade på en sådan sätt att han fick alla i rummet att skratta!:)
Därefter blev det bön igen, om en del saker vi diskuterade om. Och förbön om någon hade något att be för. Själv hade jag nog en del böneämnen som jag ville ha förbön för..men jag vågade inte säga något, satt mest tyst. Det var precis som om Mia visste att jag hade böneämnen, för helt spontant frågade hon om det var okej om de fick be för mig. Det var något som hände just då, som gjorde att jag vågade öppna mig och tala om vad det var som jag ville att de skulle be för. Sen jag fick förbön har jag mått mycket bättre. Det senaste tiden har jag känt mig vilsen och avlägsen från Gud, har psykist mått lite dåligt, sett ner på mig själv och varit missnöjd med mitt utseende. Jag påstår int att förbönen har hjälpt mig helt, men till viss del har det nog. Vistelsen hos Lindqvists fick mig att må bra, jag fick t.o.m tips om någo form av bönegrupp som Missionskyrkan i Jakobstad brukar hålla, ska nog ta mig en titt där!
Klockan var närmare halv tolv då vi åkte där ifrån, trots att regnet piskade mot vindrutorna, var det inget som kunde förstöra mitt goda humör.
Vila i mig, du ska se att allt ska bli. stilla i dig, genom mig kan du bli fri.
Jag finns här, hos dig fast vågorna går höga. Kan du vila, vila vila i mig.
Lita på mig, om du bara tar min hand. leder jag dig till en lugn och skyddad
strand. Jag finns här, hos dig fast vågorna går höga. Kan du lita, lita lita på mig
Något som jag lite nu som då har funderat på, är att människor nuförtiden inte tar sig tid att tänka varför vi egentligen firiar jul. För oss Kristna är det självklart, vi firar Jesu kristi födelse. Men för andra icke kristna? Tomtar, Tomtar av alla dess slag, överallt. För min del så har jag blivit allergisk mot rödluvade porslinstomtar som ler åt en varje gång man går förbi. För mig gäller det Änglar, julkrubba i miniatyrstorlek osv. Åt barnen brukar man säga att "om du inte är snäll så får du inga julklappar av tomten". Visst är det roligt att få presenter, och ge åt andra, men ingen väntar på det sörsta presenten av alla - Jesus!
Julsånger sjungs, men sjungs de på rätta grunder? eller sjungs det bara för det är en tradition?
Budskap förmedlar man genom sång, i körer, kvartetter, duetter osv. Men bryr sig folk om vad barnen sjunger? Till viss del..men ofta brukar folk ta notis till hur bra barnen sjunger.
Tyvärr så är det vanligt att folk inte bryr sig i varför man firar jul, det är jultomten presenterna och det stora feta skinkan på julbordet som står i julfirandets mittpunkt.
Låt oss aldrig glömma varför vi egentligen firar Jul, och låt budkspat gå vidare till andra!
Vem har tänt den stjärnan som speglas i ditt öga?
Vem tog mörket bort i herdars blick din första natt?
Vem har flätat kronan, av strå omkring din panna
Vem har fört tre vise till vårt stall min kära skatt?
Är du en av tusen små?
Är du han dom väntar på?
Du mitt lilla barn,
en ängel givit namn.
Är du jordens dolda skatt?
Jag fått skydda denna natt.
Är det själva himlen
som jag gungar i min famn.
Vem har väckt den rädslan, som lät ditt hjärta gråta?
Varför tar din hand så hårt ett grepp om mammas hår?
Runt oss dansar skuggor, nu är ängeln borta
han sa så mycket vackert, mycket mer än jag förstår.
Är du en av tusen små?
Är du han dom väntar på?
Du mitt lilla barn,
en ängel givit namn.
Är du jordens dolda skatt?
Jag fått skydda denna natt.
Är det själva himlen
som jag gungar i min famn.
Giv att dina dagar får bli till andras glädje
giv att alla möter dig med kärlek mild och god
Aldrig ska jag glömma, de ord som jag fick höra
vad som än oss händer vill de ge oss kraft och mod
Är du en av tusen små?
Är du han dom väntar på?
Du mitt lilla barn,
en ängel givit namn.
Är du jordens dolda skatt?
Jag fått skydda denna natt.
Är det själva himlen
som jag gungar i min famn.
Vem har tänt den stjärnan som speglas i ditt öga
Himmeldiamanten, över staden Betlehem
Ha det bra!
God Bless!
sunnuntaina, joulukuuta 03, 2006
En vanlig uppdatering!
Det är kanske på tiden att man uppdaterar sin blogg då man ändå har en, eller hur!:P
Sen jag senast skrev har det inte hänt så särdeles mycket i mitt lilla liv.
I förra onsdag hade 1:ans kokstuderanden Jullunch för alla överiga kockstuderande. Festsalen var fullsatt med fint dukade bord, stämningsfull musik och belysning som gav en mysig stämning åt det hela. En del av ettorna var servitörer och gick omkring och betjänade oss, genom att t.ex ge påfyllning av dryck och ta bort våra tallrikar vartefter vi var färdiga.
Vi blev bjudna på en fin och hungersstillande måltid allt från olika sillar, kallskuret, patéer och sallader till skinka, lutfisk, sås beschamel(vitsås/mjölksås) och morots-och kålrotsslåda. Till dessert fick vi trandbärs parfait(glassliknande efterrätt), Romrussintryffel, ischoklad, jultårtor och kaffe. Jag åt dock inte av allting, men må medges att nog blev man alltid mätt av att få äta en sådan skrovmåltid. Synd nog så var det sista Jullinchen för min del, men den kommer alltid att finnas kvar hos mig som ett trevligt minne från studietiden vid Yrkes!
Samma kväll hade vi Ungdomssamling vid station 1. Vi planerade julfestprogrammet och tog lite bilder, det kan jag avslöja att kören kommer att få sig en gott skratt!:D Vi hade också en talare, Ingemar Klemets, som var och undervisade oss om; "vad ökenvandringen lär oss.
I fredags var jag hemma hos min bror och firade min brorsdotter Rosa som fyllde 7 år. Till present hade hon önskat pennor och det fick hon minsann. Det bjöds på kaffe med olika tilltugg. Brorsdotterns 2 månader gamla kusin kom också dit för att fira henne, och han var juvligt söt. Axel som numera är en 8½ månader gammal pojke fick minsann uppmärksamhet av sina kusiner, lite osämja blev det också om vem som fick hålla honom i famnen, men lyckligtvis ordnade det upp sig på bästa vis. Herman igen som inte är familjens minsting längre försökte dra uppmärksamheten till sig genom att t.ex spela små musikstycken med sin leksaks elgitarr och genom att härja okring! men så ska ju barn vara.
I går var vi alla hemma hos Eva och firade henne att hon blivit en stor 18-åring. Likaså bjöds det på olika smaskiga godsaker, salt som sött. Chokladmoussekakan (uttalas, moss) var helt underbart gott! Vi dansade också en hel del, jag och Sofie drog ett dansnummer med Spice up your life, dock kom vi inte ihåg alla dansstegen!:P Vi spelade också Alias och mot slutet av firandet hade vi en intressant diskussion som vi desvärre fick avsluta ganska snabbt eftersom somliga skulle på ungdomjulfest! På hemvägen hade jag och sofie också intressanta diskussioner om lite ett och annat, ibland är det bara skönt att få diksutera om saker på tumis med en god vän, men jag menar då inte att ni övriga skulle vara opålitliga, tvertom!:)
Något mindre trevligt som hände mig innan vi skulle till Evas, var att min allergi har börjat bråka med mig. På morgonen var jag helt röd och svullen runt ögonen, och det brände som eld då jag smorde in mig i salva. Suck, ni skulle bara veta vilken tur ni har ni som inte lider av allergi. Jag skulle kunna göra nästan vad som hällst för att slippa det, värst är det då eksem kommer i ansiktet! Ni kan ju gissa hur det kändes för mig att åka till Evas med en sådan rödögd fejs.
I dag var jag och mamma till Kyrkan på Gudstjänst då det var 1:a advent. Hela Kyrkan var nästan helt fullproppad. Gudstjänsten började med en prossession av lågstadie kören.
Dagklubbsbarnen bidrog också med en sång, trots att stämmorna gick lite hit och dit så sjöng de fint!:) oj, de rimma!:P
Efter Gudstjänsten gick jag med mamma ner till morfars grav och tände ett ljus.
Gick snabbt in till församlingshemmet för att prata om självständighetdagen då jag ska servera på auktionen. På samma gång fick jag erbjudande att med en anna flicka ställa upp med ett sångnummer i kyrkan den 23.12, får se hur det blir. Vår f.d kantor Harry bad mig också komma klockan 16.30 till förs.hemmet för att öva något, vad det var visste jag inte förrän på kvällen.
Det visade sig att Jag och Elin ska sjunga duett på en julfest och en del av blåsorksetern fungerar som komp. Eftersom jag av dummhet frågade om vissa sånger som blåsarna övade också angår mig, så svarade Harry att det gör det. Så nu ska jag sjunga solo inför församlingen på Gudstjänsten i nästa söndag, jag och min stora trut!! men, vi får hoppas det går bra och att jag har sluppit min förkylning då!:P
Jag väntar med stor iver på den dagen då Hesaborna komma hitt upp för att fira nyår med oss Österbottningar, det blir nog en nyår man sällan glömmer!
ha d bra alla var ni än befinner er!
God Jul får man väl också börja säga??!
GVE!
Sen jag senast skrev har det inte hänt så särdeles mycket i mitt lilla liv.
I förra onsdag hade 1:ans kokstuderanden Jullunch för alla överiga kockstuderande. Festsalen var fullsatt med fint dukade bord, stämningsfull musik och belysning som gav en mysig stämning åt det hela. En del av ettorna var servitörer och gick omkring och betjänade oss, genom att t.ex ge påfyllning av dryck och ta bort våra tallrikar vartefter vi var färdiga.
Vi blev bjudna på en fin och hungersstillande måltid allt från olika sillar, kallskuret, patéer och sallader till skinka, lutfisk, sås beschamel(vitsås/mjölksås) och morots-och kålrotsslåda. Till dessert fick vi trandbärs parfait(glassliknande efterrätt), Romrussintryffel, ischoklad, jultårtor och kaffe. Jag åt dock inte av allting, men må medges att nog blev man alltid mätt av att få äta en sådan skrovmåltid. Synd nog så var det sista Jullinchen för min del, men den kommer alltid att finnas kvar hos mig som ett trevligt minne från studietiden vid Yrkes!
Samma kväll hade vi Ungdomssamling vid station 1. Vi planerade julfestprogrammet och tog lite bilder, det kan jag avslöja att kören kommer att få sig en gott skratt!:D Vi hade också en talare, Ingemar Klemets, som var och undervisade oss om; "vad ökenvandringen lär oss.
I fredags var jag hemma hos min bror och firade min brorsdotter Rosa som fyllde 7 år. Till present hade hon önskat pennor och det fick hon minsann. Det bjöds på kaffe med olika tilltugg. Brorsdotterns 2 månader gamla kusin kom också dit för att fira henne, och han var juvligt söt. Axel som numera är en 8½ månader gammal pojke fick minsann uppmärksamhet av sina kusiner, lite osämja blev det också om vem som fick hålla honom i famnen, men lyckligtvis ordnade det upp sig på bästa vis. Herman igen som inte är familjens minsting längre försökte dra uppmärksamheten till sig genom att t.ex spela små musikstycken med sin leksaks elgitarr och genom att härja okring! men så ska ju barn vara.
I går var vi alla hemma hos Eva och firade henne att hon blivit en stor 18-åring. Likaså bjöds det på olika smaskiga godsaker, salt som sött. Chokladmoussekakan (uttalas, moss) var helt underbart gott! Vi dansade också en hel del, jag och Sofie drog ett dansnummer med Spice up your life, dock kom vi inte ihåg alla dansstegen!:P Vi spelade också Alias och mot slutet av firandet hade vi en intressant diskussion som vi desvärre fick avsluta ganska snabbt eftersom somliga skulle på ungdomjulfest! På hemvägen hade jag och sofie också intressanta diskussioner om lite ett och annat, ibland är det bara skönt att få diksutera om saker på tumis med en god vän, men jag menar då inte att ni övriga skulle vara opålitliga, tvertom!:)
Något mindre trevligt som hände mig innan vi skulle till Evas, var att min allergi har börjat bråka med mig. På morgonen var jag helt röd och svullen runt ögonen, och det brände som eld då jag smorde in mig i salva. Suck, ni skulle bara veta vilken tur ni har ni som inte lider av allergi. Jag skulle kunna göra nästan vad som hällst för att slippa det, värst är det då eksem kommer i ansiktet! Ni kan ju gissa hur det kändes för mig att åka till Evas med en sådan rödögd fejs.
I dag var jag och mamma till Kyrkan på Gudstjänst då det var 1:a advent. Hela Kyrkan var nästan helt fullproppad. Gudstjänsten började med en prossession av lågstadie kören.
Dagklubbsbarnen bidrog också med en sång, trots att stämmorna gick lite hit och dit så sjöng de fint!:) oj, de rimma!:P
Efter Gudstjänsten gick jag med mamma ner till morfars grav och tände ett ljus.
Gick snabbt in till församlingshemmet för att prata om självständighetdagen då jag ska servera på auktionen. På samma gång fick jag erbjudande att med en anna flicka ställa upp med ett sångnummer i kyrkan den 23.12, får se hur det blir. Vår f.d kantor Harry bad mig också komma klockan 16.30 till förs.hemmet för att öva något, vad det var visste jag inte förrän på kvällen.
Det visade sig att Jag och Elin ska sjunga duett på en julfest och en del av blåsorksetern fungerar som komp. Eftersom jag av dummhet frågade om vissa sånger som blåsarna övade också angår mig, så svarade Harry att det gör det. Så nu ska jag sjunga solo inför församlingen på Gudstjänsten i nästa söndag, jag och min stora trut!! men, vi får hoppas det går bra och att jag har sluppit min förkylning då!:P
Jag väntar med stor iver på den dagen då Hesaborna komma hitt upp för att fira nyår med oss Österbottningar, det blir nog en nyår man sällan glömmer!
ha d bra alla var ni än befinner er!
God Jul får man väl också börja säga??!
GVE!
maanantaina, marraskuuta 27, 2006
På körweekend med Evangelicum
Men det finns en som har tid för dig, som både känner och förstår. Ja, du är älskad trots all din brist. Jesus sviker aldrig dig.
Ja, det var en av sångerna som sjöngs på körövningen vid Efö i Vasa denna helg.
Klockan 07.10 på lördag morgon åkte jag och några vänner till Vasa på körövning.
Bussresan bestod av en hel del skratt(!) och diskussioner om lite ett och annat, mer eller mindre intressant. Väl framme vid Efö bar vi våra saker till Verbum där vi skulle sova.
Genast efter att vi för våra saker och gjort oss hemmastadda var det dags för välkommnande av kören och första övningspasset.
Däremellan var det lunch och efteråt styrde vi stegen mot Rewell center där vi skulle uppträda med några sånger.
Jag, Netti, Nina, Karin och hennes syster passade på att knalla runt i H&M titta på lite kläder eftersom vi hade 20 minuter till godo innan vi skulle sjunga. Men någo uppköp blev det inte!!
Efter keikkan tågade vi alla tillbaka till Efö där nästa intensiva övningspass väntade oss.
Vi spelade också in en video med sångerna Ameniokoa och Amkeni Watu Wote, som vi skulle skicka till Kenya så människorna där skulle få höra då vi sjunger deras sång på deras eget språk!:) Det var Heidi Nygård som hade önskat att vi skulle spela in video.
På kvällen hade vi frågesport och blev indelade i olika lag. frågesporten innehöll bildfrågor, musikstycken etc. som hade med kören eller Efö att göra, tyvärr måste jag berätta att vårt lag kom sist:P:P men Källen var rolig och stämningen var bra.
Efter kvällsmaten var det aftonandakt, lovsång och förbön i stora salen. Därefter stannade vi ännu uppe och pratade med folk, diskuterade mest med Alina om olika saker angående tro och saker allmänt. Må också medges att tal om pojkvänner blev det nog också vid ett skede..men int nå djupare saker dock. (Sorry Hanna!)
Efter en god och intressant pratstund kände vi att John Blund knackade på så vi gick och sova.
Nästa dag - Surprise, surprise..Övning!
Och så var det framträdande igen. Kören blev delad i tre mindre körer där varke kör fick order om att gå och sjunga till olika ställen. Min grupp fick gå till åldringshemmet Carolina&Calle (hette de så?) och sunga för åldringarna. sångstunden blev mycket uppskattad av åldringarna och vi var varmt välkommna tillbaka.
Efter lunchen började vi öva julsånger, både gamla godingar och nya som jag aldrig sjungit förut.
Efter att vi med raketfart sjungit igenom alla 13 sånger var det dags att ta sin pick och pack och ta farväl av kören. Körweekenden var nu slut och det var dags att åka hem! Man var trött, men Glad!
Något som jag speciellt la märkte till under weekenden var att de flesta där hade syskon som också var med i kören, man såg syskonskaror här och var och man satt och gissa sig fram vem som var vems syster eller bror osv.
Fick också se på bilder som Safari - 06 gruppen hade tagit från resan till kenya. Bilderna var intressnata och fina att se..och de som själv varit dit kunde berätta vad som fanns på bilderna och var de var tagna etc.
Även fast jag var ny i kören, så kände jag mig inte så värst ny. Jag har träffat många människor från kören förut t.ex på ungdomssamlingar vid Station 1, olika läger och krista sammanhang osv. Så jag kände mig genast som en i mägnden!
det var allt!
Ha d bra!
God Bless!
Ja, det var en av sångerna som sjöngs på körövningen vid Efö i Vasa denna helg.
Klockan 07.10 på lördag morgon åkte jag och några vänner till Vasa på körövning.
Bussresan bestod av en hel del skratt(!) och diskussioner om lite ett och annat, mer eller mindre intressant. Väl framme vid Efö bar vi våra saker till Verbum där vi skulle sova.
Genast efter att vi för våra saker och gjort oss hemmastadda var det dags för välkommnande av kören och första övningspasset.
Däremellan var det lunch och efteråt styrde vi stegen mot Rewell center där vi skulle uppträda med några sånger.
Jag, Netti, Nina, Karin och hennes syster passade på att knalla runt i H&M titta på lite kläder eftersom vi hade 20 minuter till godo innan vi skulle sjunga. Men någo uppköp blev det inte!!
Efter keikkan tågade vi alla tillbaka till Efö där nästa intensiva övningspass väntade oss.
Vi spelade också in en video med sångerna Ameniokoa och Amkeni Watu Wote, som vi skulle skicka till Kenya så människorna där skulle få höra då vi sjunger deras sång på deras eget språk!:) Det var Heidi Nygård som hade önskat att vi skulle spela in video.
På kvällen hade vi frågesport och blev indelade i olika lag. frågesporten innehöll bildfrågor, musikstycken etc. som hade med kören eller Efö att göra, tyvärr måste jag berätta att vårt lag kom sist:P:P men Källen var rolig och stämningen var bra.
Efter kvällsmaten var det aftonandakt, lovsång och förbön i stora salen. Därefter stannade vi ännu uppe och pratade med folk, diskuterade mest med Alina om olika saker angående tro och saker allmänt. Må också medges att tal om pojkvänner blev det nog också vid ett skede..men int nå djupare saker dock. (Sorry Hanna!)
Efter en god och intressant pratstund kände vi att John Blund knackade på så vi gick och sova.
Nästa dag - Surprise, surprise..Övning!
Och så var det framträdande igen. Kören blev delad i tre mindre körer där varke kör fick order om att gå och sjunga till olika ställen. Min grupp fick gå till åldringshemmet Carolina&Calle (hette de så?) och sunga för åldringarna. sångstunden blev mycket uppskattad av åldringarna och vi var varmt välkommna tillbaka.
Efter lunchen började vi öva julsånger, både gamla godingar och nya som jag aldrig sjungit förut.
Efter att vi med raketfart sjungit igenom alla 13 sånger var det dags att ta sin pick och pack och ta farväl av kören. Körweekenden var nu slut och det var dags att åka hem! Man var trött, men Glad!
Något som jag speciellt la märkte till under weekenden var att de flesta där hade syskon som också var med i kören, man såg syskonskaror här och var och man satt och gissa sig fram vem som var vems syster eller bror osv.
Fick också se på bilder som Safari - 06 gruppen hade tagit från resan till kenya. Bilderna var intressnata och fina att se..och de som själv varit dit kunde berätta vad som fanns på bilderna och var de var tagna etc.
Även fast jag var ny i kören, så kände jag mig inte så värst ny. Jag har träffat många människor från kören förut t.ex på ungdomssamlingar vid Station 1, olika läger och krista sammanhang osv. Så jag kände mig genast som en i mägnden!
det var allt!
Ha d bra!
God Bless!
tiistaina, marraskuuta 14, 2006
Trött och lång skoldag
Går på gatorna i New York city. En byggnad bestående mestadels av glas börjar plötsligt rasa och glasskärvor faller ner. Följer engsligt efter Sofie som går framför mig. Hon går över gatan, jag följde efter.....................
Ring, Ring, Ring!!!
.....det var väckarklockan som ringde! det tog en stund innan jag märkte det. Jag vaknade med ett ryck, kroppen var tung som bly och jag orkade knappt ta mig ur sängen. halvsovande steg jag upp och gick med tunga steg för att stänga klockan. Satte mobilen på snooze och fortsatte att sova. Där ringde mobilen igen, men jag tänkte "5 minuter till" och fortsatte sova tills mobilen ringe och jag motvilligt drog mig upp ur sängen, oohhh, vad jag var trött. Att vakna med ett ryck mitt i en dröm är det värsta som finns.
Klädde på mig, packade mina saker och gick tills skolan tillsammas med en kompis där prov i sensoris analys väntade!
dagen började med Pris och Planering. prisberäknade maten till lärdomsprovet, hade inget som hellst motivation eller ork till de, satt bara och gjorde allt med snigelfart och gäspade om vart annat. Nästa timme var det dags för sensorisk analys prov, som gick helt hyfsat, i allafall får jag godkännt. efter provet hade vi 1 timme lång matrast i och med att vi fick sluta tidigare då vi hade prov.
Nu efter matrast har vi haft Förtsahjälp kurs som hör till utbildningen. Vi hade ett prov som vi dock ej behövde läsa till..eller snarare ett test på vad vi kan och har lärt oss, jag fick 21/28 poäng!
Efter att vi gått genom testet fick vi ha en kort paus för att läraren skulle hitta en klassrum där det fanns tv och video. Vi tittade på hur man går till väga när man ger första hjälp och andra skador.
Nu har man ½ timme lång rast innan det är dags för modde, vilket får mig att påminna mig om att jag borde göra en uppgift som jag inte orkade göra igår!:P
Så att ha många och dessutom LÅNGA raster är i allafall en positiv sak!
nu ska jag och göra modde uppgiften färdigt!
Moikka!
GVD
Ring, Ring, Ring!!!
.....det var väckarklockan som ringde! det tog en stund innan jag märkte det. Jag vaknade med ett ryck, kroppen var tung som bly och jag orkade knappt ta mig ur sängen. halvsovande steg jag upp och gick med tunga steg för att stänga klockan. Satte mobilen på snooze och fortsatte att sova. Där ringde mobilen igen, men jag tänkte "5 minuter till" och fortsatte sova tills mobilen ringe och jag motvilligt drog mig upp ur sängen, oohhh, vad jag var trött. Att vakna med ett ryck mitt i en dröm är det värsta som finns.
Klädde på mig, packade mina saker och gick tills skolan tillsammas med en kompis där prov i sensoris analys väntade!
dagen började med Pris och Planering. prisberäknade maten till lärdomsprovet, hade inget som hellst motivation eller ork till de, satt bara och gjorde allt med snigelfart och gäspade om vart annat. Nästa timme var det dags för sensorisk analys prov, som gick helt hyfsat, i allafall får jag godkännt. efter provet hade vi 1 timme lång matrast i och med att vi fick sluta tidigare då vi hade prov.
Nu efter matrast har vi haft Förtsahjälp kurs som hör till utbildningen. Vi hade ett prov som vi dock ej behövde läsa till..eller snarare ett test på vad vi kan och har lärt oss, jag fick 21/28 poäng!
Efter att vi gått genom testet fick vi ha en kort paus för att läraren skulle hitta en klassrum där det fanns tv och video. Vi tittade på hur man går till väga när man ger första hjälp och andra skador.
Nu har man ½ timme lång rast innan det är dags för modde, vilket får mig att påminna mig om att jag borde göra en uppgift som jag inte orkade göra igår!:P
Så att ha många och dessutom LÅNGA raster är i allafall en positiv sak!
nu ska jag och göra modde uppgiften färdigt!
Moikka!
GVD
sunnuntaina, marraskuuta 12, 2006
En sista farväl av morfar
Klockan 11.00 ägde begravningen rum i Nedervetil kyrka.
Begravningen hölls i stillhet, så bara de närmaste anhöriga och de bekanta som visste om att begravningen hölls, kom dit.
Klockan 09.00 var jag, min mamma, och min svägerska redan vid församlingshemmet, i full gång med att göra färdigt alla smörgåsar som skulle serveras med kaffet. Det var smått stressigt, men vi fick allt färdigt i god tid. Klockan 10.15 övade vi med "kören" vår sång som vi skulle sjunga innan vi skulle traska iväg till kyrkan. Efter att "kökspersonalen" kommit, gick vi ut till de andra som väntade på att få tåga in.
Det var rörande att se mamma hälsa på sin bror med en kram och med tårar i blicken. Just då, var det första gången jag såg mammas ögon fyllas med tårar seda morfar dog, eller egentligen den andra gången.
Hälsade också på en kusin som jag int pratat med eller sett på 1½ år. förut brukar vi umgås mycket med varann..men med åren har vår relation försvagats och vi ses inte lika ofta, nästan int alls.
Efter en liten pratstund med kusinen såg man när de kom bärande på morfars klarvita kista, man kände hur tårarna började bränna i ögonvrån. Kyrkklockorna började spela och det var dags att tåga in, mormor gick såklart först medan vi andra kom efter, barnen sen barnbarnen med familjer.
Begravningsceremonin var stillsam och kännslofylld. I början av ceremonin upträdde min mammas kusin med sången "Vila i mig". Prästen berättade kort om morfars liv, dock kommer jag ej ihåg så mycket vad han berättade eftersom jag grät igenom stor del av ceremonin. Då det var dags att föra upp blommorna gick hela släktskaran upp till altaret, och skaran var inte liten i tanke på att morfar hade 5 barn som fortfarande är vid liv (inklusive 2 som är död) och som i sin tur har barn och barnbarn. Blommorna sattes ner och vi gick och sattes oss tillbaka i kyrkbänkarna. Efter att alla blommor hade förts upp av bybor och bekanta sjöng vi en sista Psalm och bad innan det var dags att tåga ut ur Kyrkan. Jag fick hämta vår bukett eftersom mamma hjälpte mormor att gå i kyrkogården där marken var snöig och ojämn.
Kistan sänktes ner, vi barnbarnen slängde varsin ros på kistan innan locket lades på. Blombuketterna sattes ner och det var nu dags för minnesstuden. Påväg till församlingshemmet stötte jag på min barndomskompis som kom och beklagade sorgen. Hon var på begravningsceremonin men kom ej på minnestunden.
Inne i Församlingshemmet bjöds det på kaka, och smörgåsar inklusive kaffe eller saft. Efter kaffet sjöng vi en Psalm och genast efter var det dags för mig och mina kusiner och brorsdottern att sjunga "Tryggare kan ingen vara". Allt gick bra och alla sjöng fint, själv var jag lite rädd att jag skulle överrösta de andra. Inbetalningarna lästes upp och mammas moster med döttrar sjöng några sånger för oss, det lät så fint då de sjöng i stämmor.
Därefter var det ordet fritt men det fanns ingen som ville säga något, kändes lite lessamt mot morfar.
Efter slutpsalmen kom alla som var med på begravningen och deltog i sorgen med mormor, mamma och hennes syskon inklusive makar.
Begravningen hölls i stillhet, så bara de närmaste anhöriga och de bekanta som visste om att begravningen hölls, kom dit.
Klockan 09.00 var jag, min mamma, och min svägerska redan vid församlingshemmet, i full gång med att göra färdigt alla smörgåsar som skulle serveras med kaffet. Det var smått stressigt, men vi fick allt färdigt i god tid. Klockan 10.15 övade vi med "kören" vår sång som vi skulle sjunga innan vi skulle traska iväg till kyrkan. Efter att "kökspersonalen" kommit, gick vi ut till de andra som väntade på att få tåga in.
Det var rörande att se mamma hälsa på sin bror med en kram och med tårar i blicken. Just då, var det första gången jag såg mammas ögon fyllas med tårar seda morfar dog, eller egentligen den andra gången.
Hälsade också på en kusin som jag int pratat med eller sett på 1½ år. förut brukar vi umgås mycket med varann..men med åren har vår relation försvagats och vi ses inte lika ofta, nästan int alls.
Efter en liten pratstund med kusinen såg man när de kom bärande på morfars klarvita kista, man kände hur tårarna började bränna i ögonvrån. Kyrkklockorna började spela och det var dags att tåga in, mormor gick såklart först medan vi andra kom efter, barnen sen barnbarnen med familjer.
Begravningsceremonin var stillsam och kännslofylld. I början av ceremonin upträdde min mammas kusin med sången "Vila i mig". Prästen berättade kort om morfars liv, dock kommer jag ej ihåg så mycket vad han berättade eftersom jag grät igenom stor del av ceremonin. Då det var dags att föra upp blommorna gick hela släktskaran upp till altaret, och skaran var inte liten i tanke på att morfar hade 5 barn som fortfarande är vid liv (inklusive 2 som är död) och som i sin tur har barn och barnbarn. Blommorna sattes ner och vi gick och sattes oss tillbaka i kyrkbänkarna. Efter att alla blommor hade förts upp av bybor och bekanta sjöng vi en sista Psalm och bad innan det var dags att tåga ut ur Kyrkan. Jag fick hämta vår bukett eftersom mamma hjälpte mormor att gå i kyrkogården där marken var snöig och ojämn.
Kistan sänktes ner, vi barnbarnen slängde varsin ros på kistan innan locket lades på. Blombuketterna sattes ner och det var nu dags för minnesstuden. Påväg till församlingshemmet stötte jag på min barndomskompis som kom och beklagade sorgen. Hon var på begravningsceremonin men kom ej på minnestunden.
Inne i Församlingshemmet bjöds det på kaka, och smörgåsar inklusive kaffe eller saft. Efter kaffet sjöng vi en Psalm och genast efter var det dags för mig och mina kusiner och brorsdottern att sjunga "Tryggare kan ingen vara". Allt gick bra och alla sjöng fint, själv var jag lite rädd att jag skulle överrösta de andra. Inbetalningarna lästes upp och mammas moster med döttrar sjöng några sånger för oss, det lät så fint då de sjöng i stämmor.
Därefter var det ordet fritt men det fanns ingen som ville säga något, kändes lite lessamt mot morfar.
Efter slutpsalmen kom alla som var med på begravningen och deltog i sorgen med mormor, mamma och hennes syskon inklusive makar.
Efter minnestunden hjälptes vi alla närmaste släktingar åt att ordna bort och städa efter oss. Till slut gick vi alla ner till morfars grav för att ta foton. Sedan skildes vi alla åt och styrde stegen hemåt, var och en till sitt.
I mårån är det förbön i kyrkan för morfar, så jag och mina föräldrar skall dit. Likaså mina morbröder och mormor, efteråt åker vi alla hem till min bror på kaffe.
Att någon i ens närhet dör, är en svår och tung sak. Ibland dör någon ung, ibland någon gammal. Men vi bör alla ändå glädja oss att de avlidne fått åka till en bätter plats, fri får smärta och plågor. En plats där Herren har lovat oss ett evigt liv, bara vi tror på honom. En vacker dag är det ens egen tur att ta farväl av jordelivet, och åka till en plats där smärta och förtvivlan inte existerar, en plats där man får återse sina nära och kära igen!
Ps 23:2-4
HERREN är min herde, mig skall intet fattas.
Han låter mig vila på gröna ängar, han för mig till vatten där jag finner ro.
Han vederkvicker min själ, han leder mig på rätta vägar för sitt namns skull.
Om jag än vandrar i dödsskuggans dal, fruktar jag intet ont, ty du är med mig. Din käpp och stav de tröstar mig.
Ha det bra! Guds välsignelse
//Johi
tiistaina, lokakuuta 31, 2006
torstaina, lokakuuta 19, 2006
Gamla och oförglömliga minnen
Tänk vad tiden rinner iväg, när jag blev faster för första gången kommer jag ihåg att jag sa åt min brorsfru att :" sen när Rosa börjar skolan så kan jag börja hämta henne när skoldagen är över" kommer ihåg att jag också räknade hur gammal jag sku vara då Rosa börjat ettan - hon sku va 7 och jag 19.
Och nu har åren gått och Rosa blivit så stor att hon börjat skolan, men att jag sku hämta henne har aldrig kommit på tals. största orsaken är mitt boende i Jakobstad,dessutom e Rosa på eftis, så tanterna på eftis skickar hem henne en viss tid då di vet att någondera av föräldrarna e hemma. Många drömmar har man, men alla går inte i uppfyllelse!
Men det som jag egentligen tänker på när jag talar om minnen, e min Farmor.
Kommer dock int ihåg så jätte myki om henne, men hon var en person som jag tyckte väldigt mycket om. Kommer forfarande ihåg var hon hade sin godiagömma, uppe på en hylla i garderoben som man aldri nådde till men som man med hjälp av en stol kunde sträcka sig upp för få tag på sötsakerna. en annan sak som jag kommer ihåg är en hög med vykortkort som vi ofta brukade titta på tillsammans, hon förvarade dem i en gammal brödpåse fastknyten med en gummisnodd i klädskåpet i hennes sovrum. och där är de fortfarande.
Det var roligt att sitta å lyssna på hennes berättelser om "tzorona" om hur de "dansade" bakom den gamla garaget bakom farmors hus. det var alltid lika intressant, satt där med öppna öron och lyssnade intensivt på vad hon berätta.
Som liten tyckte jag att farmor hade godare knäckebröd än mamma fast båda hade koulunäkki, orsaken var att farmor använde äkta smör medan mamma använde Enilett, men de tänkte jag aldrig på!:P Farmor lär också ha varit väldigt envis, likaså farfar, så man vet ju varifrån man har ärvt sin envishet - äpplet faller inte långt från trädet, som man brukar säga!:P
Senast idag var jag med Rosa inne i farmors hus och tittade omkring. Även om farmor dog för snart 4 år se, så lever minnen fortfarande kvar, och allting i huset såg stortsett ut som de var då hon fortfarande levde.
Jag gick omkring med Rosa och visade henne runt, kollade också igenom en gammal byrå ifall man skulle hitta något intressant, och minsann de gjorde man. Inne i ett av byrålådorna hittade jag farmors gamla Bibel, i mycket bra skick. På första blanka sidan hade hon antecknat in alla sina söners namn och födelsedatum. Hittade också de gamla vykorten på deras vakiopaikka i klädskåpte och jag visade dem för Rosa. Vi fortsatte att kolla runt en liten stund innan vi for in och äta. Jag tog med mig farmora Bibel och frågade Pappa om jag får den, och det fick ja.
In i en Psalmbok hittade jag en liten lapp där farmor skrivit ner olika Bibelverser, överst på lappen hade hon skrivit: " Måtto - Han bevarar"
Några av dem var:
Filip 4:7
Då skall Guds frid, som övergår allt förstånd,
bevara era hjärtan och era tankar i Kristus Jesus.
1 Petr 1:5
Med Guds makt blir ni genom tron bevarade till
den frälsning som finns beredd och skall uppenbaras i den sista tiden.
Rom. 8:35-39
Vem kan skilja oss från Kristi kärlek? Nöd eller ångest, förföljelse eller hunger, nakenhet, fara eller svärd?
Det står ju skrivet: För din skull dödas vi hela dagen, vi räknas som slaktfår.
Men i allt detta vinner vi en överväldigande seger genom honom som har älskat oss.
Ty jag är viss om att varken död eller liv, varken änglar eller furstar, varken något som nu är eller något som skall komma, varken makter, höjd eller djup eller något annat skapat skall kunna skilja oss från Guds kärlek i Kristus Jesus, vår Herre.
Lite längre ner hade hon skrivit "Måtto - Håll fast"
Några av bibelverserna var:
Hebr. 3:6
Men Kristus är betrodd som Son att råda över Guds hus,
och hans hus är vi, när vi håller fast vid vår frimodighet och vårt
hopp dom vi berömmer oss av.
Hebr.10:19-23
Bröder, i kraft av Jesu blod kan vi nu frimodigt gå in i det allra heligaste
på den nya och levande väg som han har öppnat för oss genom förlåten, det vill säga sitt kött.
Vi har en stor präst över Guds hus. Låt oss därför med uppriktigt hjärta gå fram i full trosvisshet, med ett hjärta som är renat från ett ont samvete och med en kropp som är badad i rent vatten. Låt oss orubbligt hålla fast vid hoppets bekännelse, ty den som har gett oss löftet är trofast.
Och nu har åren gått och Rosa blivit så stor att hon börjat skolan, men att jag sku hämta henne har aldrig kommit på tals. största orsaken är mitt boende i Jakobstad,dessutom e Rosa på eftis, så tanterna på eftis skickar hem henne en viss tid då di vet att någondera av föräldrarna e hemma. Många drömmar har man, men alla går inte i uppfyllelse!
Men det som jag egentligen tänker på när jag talar om minnen, e min Farmor.
Kommer dock int ihåg så jätte myki om henne, men hon var en person som jag tyckte väldigt mycket om. Kommer forfarande ihåg var hon hade sin godiagömma, uppe på en hylla i garderoben som man aldri nådde till men som man med hjälp av en stol kunde sträcka sig upp för få tag på sötsakerna. en annan sak som jag kommer ihåg är en hög med vykortkort som vi ofta brukade titta på tillsammans, hon förvarade dem i en gammal brödpåse fastknyten med en gummisnodd i klädskåpet i hennes sovrum. och där är de fortfarande.
Det var roligt att sitta å lyssna på hennes berättelser om "tzorona" om hur de "dansade" bakom den gamla garaget bakom farmors hus. det var alltid lika intressant, satt där med öppna öron och lyssnade intensivt på vad hon berätta.
Som liten tyckte jag att farmor hade godare knäckebröd än mamma fast båda hade koulunäkki, orsaken var att farmor använde äkta smör medan mamma använde Enilett, men de tänkte jag aldrig på!:P Farmor lär också ha varit väldigt envis, likaså farfar, så man vet ju varifrån man har ärvt sin envishet - äpplet faller inte långt från trädet, som man brukar säga!:P
Senast idag var jag med Rosa inne i farmors hus och tittade omkring. Även om farmor dog för snart 4 år se, så lever minnen fortfarande kvar, och allting i huset såg stortsett ut som de var då hon fortfarande levde.
Jag gick omkring med Rosa och visade henne runt, kollade också igenom en gammal byrå ifall man skulle hitta något intressant, och minsann de gjorde man. Inne i ett av byrålådorna hittade jag farmors gamla Bibel, i mycket bra skick. På första blanka sidan hade hon antecknat in alla sina söners namn och födelsedatum. Hittade också de gamla vykorten på deras vakiopaikka i klädskåpte och jag visade dem för Rosa. Vi fortsatte att kolla runt en liten stund innan vi for in och äta. Jag tog med mig farmora Bibel och frågade Pappa om jag får den, och det fick ja.
In i en Psalmbok hittade jag en liten lapp där farmor skrivit ner olika Bibelverser, överst på lappen hade hon skrivit: " Måtto - Han bevarar"
Några av dem var:
Filip 4:7
Då skall Guds frid, som övergår allt förstånd,
bevara era hjärtan och era tankar i Kristus Jesus.
1 Petr 1:5
Med Guds makt blir ni genom tron bevarade till
den frälsning som finns beredd och skall uppenbaras i den sista tiden.
Rom. 8:35-39
Vem kan skilja oss från Kristi kärlek? Nöd eller ångest, förföljelse eller hunger, nakenhet, fara eller svärd?
Det står ju skrivet: För din skull dödas vi hela dagen, vi räknas som slaktfår.
Men i allt detta vinner vi en överväldigande seger genom honom som har älskat oss.
Ty jag är viss om att varken död eller liv, varken änglar eller furstar, varken något som nu är eller något som skall komma, varken makter, höjd eller djup eller något annat skapat skall kunna skilja oss från Guds kärlek i Kristus Jesus, vår Herre.
Lite längre ner hade hon skrivit "Måtto - Håll fast"
Några av bibelverserna var:
Hebr. 3:6
Men Kristus är betrodd som Son att råda över Guds hus,
och hans hus är vi, när vi håller fast vid vår frimodighet och vårt
hopp dom vi berömmer oss av.
Hebr.10:19-23
Bröder, i kraft av Jesu blod kan vi nu frimodigt gå in i det allra heligaste
på den nya och levande väg som han har öppnat för oss genom förlåten, det vill säga sitt kött.
Vi har en stor präst över Guds hus. Låt oss därför med uppriktigt hjärta gå fram i full trosvisshet, med ett hjärta som är renat från ett ont samvete och med en kropp som är badad i rent vatten. Låt oss orubbligt hålla fast vid hoppets bekännelse, ty den som har gett oss löftet är trofast.
Det som jag, lite nu som då, är besviken över är att Farmor dog innan jag kom till tro. Och att jag på såvis aldrig från henne kan få stöd i min tro, då jag int får det hemifrån. Jag är glad att jag åtminståne fått veta att hon var djup troende och ville följa Gud. Men synd är det att tron som präglade hennes vardag, inte gick vidare till hennes söner. Om min farmor fortfarande skulle vara vid liv skulle jag säkert ofta tillbringa min tid hos henne och diskutera om trosfrågor och söka stöd hos henne i min tro då ingen annan i min släkt kan ge mig det.
~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~
En av mina vänner har en stark band till sin farmor trots distansen mellan dem som gör att int kan träffas så ofta. Det är inte varje dag min kompis kan åka hem till sin farmor och besöka henne, men båda har de gemensa, att de delar samma tro och det är det som gör att bandet mellan dem är så stark. Jag är väldigt glad att vännen har en så bra förhållande och band med sin farmor, att vännen åtminstone någon i sin släkt som den kan vända sig till som förstår och delar samma tro.
~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~
Korset som jag har burit på mig sen jag blev konfirmerad, är farmors och farfars förlovningsringar som de lät smälta och gjuta till två kors. Min farbor fick den ena och pappa den andra, och nu har pappa givit den till mig. Förutom att korset är symbol för en kristen så har den också en viss speciell betydelse för mig, i och med att det en gång har varit farmors eller farfars förlovningsring. Jag vill att mitt kors skall vara något som går vidare, till mina kommande barn och deras barn som ett minne av farmor.
I dagens ÖB fanns de en gruppfotp från krigstiden, av Påras krigslottor där en ung Svea Nyqvist (eller dåvarande Finnilä) poserar i sin lottadräkt bland andra krigslottor från påras. Det var en trevlig överraskning, och naturligtvis klippte vi ut bilden och sparade den.
Man har kanske int alltid tänkt så mycket hur ens far - eller morföräldrar har betytt för en och vilka saker som gjort att minnen från när man var liten och vistades hos farmor och farfar eller hos mormor och morfar gjorde att de fortfarande finns kvar hos en. Men ibland borde man kanske tänka tillbaka och memorera allt det roliga man fick vara med om med far -och morföräldrarna, minnen som är värt att komma ihåg.
Många betydelsefulla människor i vår närhet dör mot vår vilja - men minnerna av dem lever kvar förevigt, ta väl hand om dem!
Guds nåd!
keskiviikkona, lokakuuta 18, 2006
Höstlov och en vecka full med möjligheter
I motsatts till de flesta ,så inledde jag min höstlov redan igår.
Började lovet genom att Baka Speltbröd åt mamma, något som jag aldrig bakat förut, o fråga inte vad spelt är för jag vet int!:P Gott va de i allafall.
Som ni alla säkert kunde läsa i Sofies blogg så var jag och hälsade på vännerna i Gymnasiet. "Belgiengruppen" som hon nämnde om så var, som alla redan vet, Jag, Sofia och Melinda. Vi köpte nämligen tillsammans en konfektask med äkta belgisk choklad som vi planerat att bjuda på, men desvärre fick jag vårdnaden om asken så det har tagit en tid innan vi fått den till skolan!:P
however, så hade jag en trevlig tid hos dem. Desvärre hann jag int se så myki av Eva och Netti(Int Nettie) för att de hade ledigt resten av dagen efter maten.
Något som förvåna mig var att 3:orna får "pinn" före alla andra i matkön, visserligen fick vi göra så också när vi gick på 9:an men efter att i snart 3 års tid stått i en 100 m lång matkö varje dag så har ovanan med att "pinna" före andra inte kommit mig i tanken. Varför gå före när man hursomhälst får mat oberoende var man står i kön! förutom då man ser att det serveras något gott som man gärna vill hinna få en skopa av innan det tar slut!:P:P
Eftersom Melinda och Sofia hade ledigt resten av dagen, och veckan, så gick vi till snåres bageri för att mumsa i oss varsin glasyrmunk. Har int äti Snåres galsyrmunk på snart 3 år, så det börjar nog bli på tiden, lyckligtvis e smaken och formen den samma!:D Efter att ha lagt på oss några gram av de delikata munkarna och lite cocis, stack vi hem till Melinda och Sofia och förderv tiden med lite pianospel, prat och skratt! Klockan 14.35 var det dags för mig att ta farväl och bege mig till Gymnasiet varifrån jag åkte hem med skolbussen tillsammans med Sofie!
Och på tal om att åka skolbuss så kommer jag fortfarande ihåg hur man under högstadietiden stod och knuffades vid klassrumsdörren och vänta på att skolklockan skulle ringa hem. När klockan ringde sprang man i full fart till bussen för att få de bästa paikkorna, eller nå paikka över huvudtaget. för ibland kunde det hända sig att Bussen blev så full att somliga fick stå. Vilka tider!
I mårån bär det då av till frisörskan för att få ordning på skatboet, eller okej int e de en skatbo precis!:P Vet nog redan hurudan frisyr jag vill ha, men det förblir en hemlighet!;) Och Sofia och Melinda får heller int säga någo!:P
På fredag åker jag med syrran och Axel till det nya shoppingcentret i Kokkola (kommer ej ihåg namnet, läs Sofies blogg) ska bli kul att se hur det ser ut där, enligt den hustokiga Sofie så har jag hört att den ser jätte fin ut!:P
De va allt för mig!
Ha d så bra och trevlig höstlov alla ni som har/har haft/ska ha!
God Bless!
Började lovet genom att Baka Speltbröd åt mamma, något som jag aldrig bakat förut, o fråga inte vad spelt är för jag vet int!:P Gott va de i allafall.
Som ni alla säkert kunde läsa i Sofies blogg så var jag och hälsade på vännerna i Gymnasiet. "Belgiengruppen" som hon nämnde om så var, som alla redan vet, Jag, Sofia och Melinda. Vi köpte nämligen tillsammans en konfektask med äkta belgisk choklad som vi planerat att bjuda på, men desvärre fick jag vårdnaden om asken så det har tagit en tid innan vi fått den till skolan!:P
however, så hade jag en trevlig tid hos dem. Desvärre hann jag int se så myki av Eva och Netti(Int Nettie) för att de hade ledigt resten av dagen efter maten.
Något som förvåna mig var att 3:orna får "pinn" före alla andra i matkön, visserligen fick vi göra så också när vi gick på 9:an men efter att i snart 3 års tid stått i en 100 m lång matkö varje dag så har ovanan med att "pinna" före andra inte kommit mig i tanken. Varför gå före när man hursomhälst får mat oberoende var man står i kön! förutom då man ser att det serveras något gott som man gärna vill hinna få en skopa av innan det tar slut!:P:P
Eftersom Melinda och Sofia hade ledigt resten av dagen, och veckan, så gick vi till snåres bageri för att mumsa i oss varsin glasyrmunk. Har int äti Snåres galsyrmunk på snart 3 år, så det börjar nog bli på tiden, lyckligtvis e smaken och formen den samma!:D Efter att ha lagt på oss några gram av de delikata munkarna och lite cocis, stack vi hem till Melinda och Sofia och förderv tiden med lite pianospel, prat och skratt! Klockan 14.35 var det dags för mig att ta farväl och bege mig till Gymnasiet varifrån jag åkte hem med skolbussen tillsammans med Sofie!
Och på tal om att åka skolbuss så kommer jag fortfarande ihåg hur man under högstadietiden stod och knuffades vid klassrumsdörren och vänta på att skolklockan skulle ringa hem. När klockan ringde sprang man i full fart till bussen för att få de bästa paikkorna, eller nå paikka över huvudtaget. för ibland kunde det hända sig att Bussen blev så full att somliga fick stå. Vilka tider!
I mårån bär det då av till frisörskan för att få ordning på skatboet, eller okej int e de en skatbo precis!:P Vet nog redan hurudan frisyr jag vill ha, men det förblir en hemlighet!;) Och Sofia och Melinda får heller int säga någo!:P
På fredag åker jag med syrran och Axel till det nya shoppingcentret i Kokkola (kommer ej ihåg namnet, läs Sofies blogg) ska bli kul att se hur det ser ut där, enligt den hustokiga Sofie så har jag hört att den ser jätte fin ut!:P
De va allt för mig!
Ha d så bra och trevlig höstlov alla ni som har/har haft/ska ha!
God Bless!
Tilaa:
Blogitekstit (Atom)