En ypperlig chans men ett svårt beslut

Nu i en lång tid har jag trampat i samma fotspår som utformats av den gråa vardagen hemma i ÖB. Har länge gått med känslan att jag vill att något stort och häftigt ska hända i mitt liv, som skulle tvinga mig att bryta upp med det jag håller på med nu och påbörja med något nytt, nya upplevelser och att få utvidga mina vyer!

Fick ett telefonsamtal av en person som mer eller mindre vände om på tillvaron.
personen, dvs. Hannas mamma ringde och berättade att en kvinna som är värdinna i Lukas församling(kommande Petrus) skall lämna sin post för en tid...och under den tiden behövs det en vikarie. Till min stora förvåning hade B. Sandell föreslagit mig som vikarierande värdinna...mig av alla människor!!! Dessutom fick jag höra att kvinnans lägenhet(som ligger nära Baggis) är till förfogande!
Där stod jag, häpen som jag var, med luren i handen och med hakan till knäna(inte bokstavligen)

Om jag inte skulle jobbet som fastanställd köksbiträde för ISS, skulle jag tackat ja på direkten, men tyvärr är verkligheten något helt annat!
Så nu går jag och tampas med ett stort dilemma, att vara värdinna i samma församling som mina H:fors vänner är något jag vill mer än gärna...men frågan kvarstår; vill jag bryta upp och sticka iväg till H:fors och jobba där i en underbar församling och riskera att bli av med min fastanställning...eller ska jag tacka nej och lämna i Öb och fortsätta jobba som förut??

Att det ska vara så svårt att fatta ett beslut, ett beslut som kommer att påverka ens liv radikalt!?

Förkylning+sångälskare=inte kul!

Förra helg fick jag äntligen åka iväg till Vasa på en efterlängtad körweekend med Evangelicum. Som vanligt övade vi en hel del både nya och gamla sånger, vi hade vår årliga julrepertoar i Rewellcenter och medverkade på en finsk Gudstjänst vid Vasaläns fängelse som ligger en stenkast från Efö. För min del blev det inte så som jag hade tänkt mig, nämligen rösten och hälsan svek mig!
Lördagens sångövningar gick bra men kände att det blev allt jobbigare sjunga, på kvällen var jag hes som en kråka och det blev ingen sång för min del under andakten.
Söndagens sångövningar kunde jag bara drömma om, fick sitta och lyssna istället då de andra sjöng och det var inte så kul eftersom man själv så hjärtans gärna ville sjunga med...men rösten sa nej!
Som pricken på i:et fick jag snuva vilket inte lättade på tillvaron precis.

Så sedan helgen har jag fått dras med en eländig heshet och snuva, att sjunga i bilen på väg till och från jobbet har inte kommit på fråga..så jag har mimat istället, men det tillfredsställer inte min sångbehov på samma sätt!
För en stund sedan satt jag och lyssnade på Evangelicums kassett med julsånger, under vissa sånger kunde jag inte låta bli att sjunga med, men det lät allt annat än fint!

Jag hoppas min förkylning ger med sig snart innan jag får abstinensbesvär...jag vill sjunga!!
Om två veckor är det julmusik med Evangelicum och jag vill vara i sångskick tills dess!

Casting Crowns - Does Anybody Hear Her

Ansvarig och ovan

I dryga 1½ vecka har jag nu fungerat som inhoppare vid min gamla lågstadie-skola , eftersom en av arbetarna är sjukskriven. Omväxling i arbetet är alltid uppfriskande och roligt, dock börjar min arbetsdag tidigare än vad jag oftast är van med, så de första dagarna efter jobbet var jag helt slutkörd, bör nämnas att det tar på krafterna att plötsligt komma till ett nytt ställe och lära sig allt från noll!
sedan tisdag har kökets husmor också varit sjukskriven, så vi har behövt ytterligare en inhoppare, men efter lite om och men fick vi en som gick samtidigt som mig i Yrkes och högstadiet, hon ansvarar för kokandet.
Precis som alla nybörjare så är hon också ovan, och förutom att jag duunat med mina egna sysslor så har jag hjälpt henne.
Jag tar även emot alla telefonsamtal och har till en viss del huvudansvar i köket. Det är mycket som skall görs, mat och sallad skall skickas ut till 6 olika ställen + skolan, matlådor skall packas och skickas ut till uteportionerna plus att allt skall ordnas färdigt i matsalen till barnen kommer.
Det är inte lite man måste komma ihåg, men som tur är man ju inte ensam.
Till en viss del känns det otryggt, att inte ha en person som är van, med sig, nu är det jag och S. som ansvarar för allting och vi båda är nya och ovana.
Eftersom det är så mycket som skall kommas ihåg och med en viss osäkerhet i bakhuvudet, har de senaste dagarna varit mer eller mindre stressande, och det underlättar inte saken att jag har lätt för att få ångest över saker och ting.
Hittills har det gått bra och vi har inte fått några klagomål, men det hjälps inte att jag "tänker för mycket" och låter ångesten ta överhand!
Det som är det roliga med att jobba vid skolan, är alla barnen som man dagligen träffar. De allra minsta går i förskolan och de äldsta på 6:an. Jag har både brorsbarn, kusiner och kusinbarn som går i skolan(och förskola) en av kusinerna är alltid lika ivrig att hälsa på mig varje gång vi ses!:)

I morgon är det Fredag och efter det ser jag fram emot en skön och ledig helg med dubbelkalas, eftersom det råkar sig att mamma fyller år samma dag som det är farsdag!:)

Hej se det snöar...

....det var väl roligt, hurra!!

Oj oj, inombords känns det som om man skulle ha blivit barn på nytt!
Glädjen idag, då jag vid jobbet stod och tittade genom fönstret på den första snön som sakta yrande täckte landskapet med ett mjukt vitt täcke, var det samma som för X antal år sedan då jag var en liten flicka.
Om jag skulle ha varit i lågstadie-åldern, skulle jag ha rusat ut och tumlat mig i snön, gjort snöänglar och en massa annat som snön har att erbjuda. Men den tiden är förbi och numera är det oftast snöbollkrig med kompisar som gäller!

Men idag tog jag friheten och gick ut för att göra vinterns första snölykta. Jag har dock en svag sida vad gällande snölyktor...och det är att ha tålamod och uthållighet eftersom snölyktor har tendens att rasa ihop eller så faller snöbollarna med jämna mellanrum. Men snön var lagom våt(bliidå) så lyktan höll bra ihop.... och gissa om jag är stolt!:D

Där ute står min snölykta, och ljuset inuti den sprider ett svagt sken i den mörka vinterkvällen!

Min fina snölykta!

jag vill, jag vill inte!?

Det känns konstigt och delvis lite ensamt, jag bor och jobbar hemma i Österbotten och mina vänner är utspridda lite här och var och har fullt upp med sina respektive studier. Dock har jag vant mig med tillvaron som den är och tar dagen som den kommer.

Så mycket vet jag att jag inte vill binda resten av mitt liv med att jobba som köksbiträde, inte för att jag inte tycker om det, utan jag anser att jag är för ung för att redan göra det och dessutom så finns det mängder och massor av möjligheter gällande min kommande framtid och karriär. Hobbies och fritidsaktiviteter får ej heller förglömmas, dessvärre gör jobbet det lite svårt för mig att helt och hållet kunna delta på olika aktiviteter så som weekends och läger, men försöker närvara så mycket jag kan även om det innebär mycket pendlande.

Det jag länge och väl har funderat över unnan för runnan är möjligheten att återvända till studielivet, det som lockar mest är barn-och ungdomsledar linjen i Åbo. Men av någon orsak blir jag allt mer osäker ju mer jag tänker på det.
För lite mer än en vecka sedan träffade jag största delen av vår flickgrupp, fick då möjligheten att fråga N. om hur studierna till diakonissa är.(barn-och ungdomsledare ingår i samma, bortsett från vissa skillnader) Efter allt som hon sedan berättade, blev jag ännu mera osäker och t.o.m lite rädd: vad har jag gett min in på, är det verkligen något för mig??!

Det finns även många faktorer som gör att jag känner mig osäker och om jag verkligen passar som barn-och ungdomsledare;
- Har aldrig haft höga tankar om mig själv, klarar jag av studierna? klarar jag av att jobba som ungd.ledare?
- Muntliga framträdanden i skolan och i arbetslivet, jag stammar!
- Från jobb till skola, Klarar jag av att börja studera igen efter flera år av paus, orkar jag engagera mig och har jag motivation att läsa till tenter och att skirva flera sidor långa uppsats??
Min osäkra tro, hur kunna undervisa om man upplever att man inte har något att ge?
- Är detta Guds vilja i mitt liv, är jag ämnad att ta emot denna kallelse?

Det är inte bara dessa ovannämnda punkter som påverkar, det finns vissa i min omgivning som inte är av samma åsikt vad gällande att studera, vilket för med sig irritation och frustration.
Livet är inte lätt, men som det stod skrivet i ÖT i dagen lösen för drygt en vecka sedan: som man sår får man skörda!

Meine woche

....Lugn ska inte skriva på Tyska, håller mig till det svenska språket.

Det är drygt en vecka sedan jag återvände från min vistelse i Helsingfors.
Eftersom jag redan anlände halv två till Kokkola, gjorde jag inget annat än slappade då jag kom hem. Dock på kvällen hade jag Jumppamix och jag var mer eller mindre inaktiv, hade inte ens träningsvärk dagen efter - annars brukar varje muskel i min kropp vara sjuka och stela!(okej, kanske inte alla)

På Tisdag kväll körde jag hem till min syster efter jobbet och gav henne babykläderna jag hade köpt, det visade sig att ank-pyjamasen skulle komma i användning redan samma kväll! Systern berättade att Axel hade vunnit en Moccamaster kaffebryggare på en lotteri som ordnades av banken i byn, tänk vilken tur han hade. Men vad göra med en kaffebryggare då man redan har en sådan och precis likadan.......jo, sälj den åt Moster Johanna!:D Efter lite förhandling kom jag överens med Syrran och Axel att jag skulle köpa den av honom, så nu är jag en stolt ägare av en helt egen Moccamaster bryggare!:D NU fattas bara en kvarn och kaffebönor!

På onsdagen var jag ledig och man kan minsann säga att jag tog igen mina sömnskulder, klockan var nämligen tolv då jag vaknade och det var verkligen dags för mig att hasa mig upp ur sängen eftersom min bil väntade på att få bli tvättad. Efter att jag tvättat min lilla Pösö tog jag friheten och bakade en lingonkaka, i stil med den som Freja och Jan hade bakat till leffakvällen fast med tunnare, hårdare och porösare botten!(finns i boken sju sorters kakor)

Denna helg kommer att innebära lite shoppande i Kokkola och en förlovningsfest där man får återse de flesta av vår flickshack eftersom vår gemensamma vän har förlovat sig!:)

Nu ska jag och gå och sätta mig i bastun och njuta av löyllyn!

Bis Bald!

En superkul helg i Helsingfors

Är lite trött och hängig efter tågresan, men jag tror inte att det är den självklara orsaken till min trötthet. Vännerna i Helsingfors har nämligen hållit mig väl sysselsatt under de tre senaste dagarna, fritid fanns det inte för mycket av!:P

Jag anlände på fredag kväll till Stationen i Böle, där Freja och Jan kom och hämtade mig och vi körde sedan iväg i all hast till Seuris(hette de så?) där ungdomssamlingen var i full gång. Jag var inte helt oförberedd då Sanna kom och frågade mig om jag skulle kunna komma och smaka på broilern, det var hon som stod för matlagningen. Förutom Sanna fick jag återse en hel del Markus ungdomar, dock hann jag vara där i en drygt ½h tills jag gjorde min första moka, vilket ledde till gapflabb och tårar(ja, ni vet ju hur jag e!:D)
Efter att ha mättat våra magar med nudel-och broilerwok, åkte en del av oss vidare till Anus på en tjejkväll..där Henrik också deltog..!!!
Anu Bjöd oss på te, poppisar och koddchoklad...vilken underbar avslutning på kvällen!!

På lördag samlades vi alla till frukos innan jag, Hanna och hennes föräldrar begav oss mot Helsingfors underbara shopping centrum...men alra först till Stocka delikatess avdelning!:D Som jag även sa åt Hannas mamma, så är delikatessavd. kockarnas paradis...synd att den närmaste Stocka ligger i Uleåborg!:S
Det blev en kort och konsist visit i Stocka innan vi raskt med Hanna och Anu fortsatte mot Café Esplanaden där vi avnjöt varsin specialkaffe och en superstor maräng med turkisk peppar kross på...mums.
Därefter begav sig Anu mot Svenskis(?) och jag och Hanna gick och invigde vår shoppingrunda med att gå till Alexi 13. Efter en lång stund irrande på de olika våningarna i affären fortsatte vi mot Stocka - igen, där jag äntligen kunde ta min presentkort i användning. Köpte två nya brickor till min Nominations-armband, huhu vilken utbud det fanns...i mängd och massor. Men jag valde att köpa en med ängel och en med en kockhatt *stolt*!:D Passade även på att värva mig in i "Clinique-klubben" när vi väl befann oss i stocka!
I tåget mot Parlstad smög sig tröttheten fram och hela jag kändes som en ända stor geléklump...de e tröttsamt att shoppa!
Efter en mättande middag var det dags att börja baka och duuna inför leffa-kvällen, vi gjorde allt som allt Skink-broccoli paj, pizza, äppelpaj, lingonkaka och cocosflan. Kvällen blev lyckad på alla sätt, god mat, trevlg sällskap och bra leffan..kan man begära mer? noup!

På söndag morgon var det gudstjänst i Åggelby kyrka, Anna och Magnus Dahlbacka var på besök i Markus och Magnus var liturg. Han kort och gott träffa några av den äldre generationer av Markusar, det var trevligt att återse dem igen. Efter Kyrkan åkte vi till Åggelby Fashon House som hade slutförsäljning på kläder och accessoarer. Efter en lång stund irrande omkring i hettan och några kassar med grejer, var det dags för oss att ta farväl.
Eftersom jag hade ledigt på måndag så valde jag att stanna ytterligare en natt vilket gav mig möjligheten att delta i Bibelstudium hos Anus. Det blev myki intressanta diskussioner. Vi avslutade Bibelstudium med Anus supergoda chokladkaka. Tillbaka hos Järveläinens tittade vi på Muuttohaluton poikamies innan vi lät John Blund komma och strö sömnpulver över oss.

På måndag var det tidig väckning, jag packade mina grejer, åt frukost och åkte sedan iväg med Hanna och hennes pappa mot Tågstationen. Det var mycket trist att säga att säga farväl, hade gärna velat stanna längre. Just före kl 14 var jag hemma och det kändes konstigt i tanke på att jag annars brukar komma hem runt 21-tiden på kvällen. Det visade sig att en bekant från Terjärv var på samma tåg som jag.

Tack vänner/markus ungdomar för en superhelg...trivdes verkligen!

Gal 6:10 "Låt oss därför göra gott mot alla människor medan vi har tillfälle, och framför allt mot dem som delar vår tro."

Matt 18:20 "Ty där två eller tre är samlade i mitt namn, där är jag mitt ibland dem."

Guds frid!

Kyrkhelg, tjejsnack och förkylning

Denna helg har varit något ut över det vanliga. Det ordnades en kyrkhelg i Karleby med många fina talare, bla. Henrik Perret, "Lefa" Leif Nummela och Johan Kandelin...och många andra.
Förutom fina talare och predikanter, kom även Hanna och Benji "ända" från Helsingfors för att delta i kyrkhelgen. Jag hade inte sett Hanna på över ett halvt år...det är nog lite för lång mellanrum...tycker jag. Benji för del deleln har int jag sett på.....jaa...kommer inte ens ihåg när jag såg honom sist...!!!:P:P
Under helgens gång var Hanna stationerad hemma hos mig, tillsammans med Sofie.

På fredagen efter att Benji o Hanna anlänt till Karleby, gick vi till Pedrinas för att mätta magarna innan vi fortsatte vidre mot Kyrkbacken och ungdomsmötet. eftr Ungdomsmötet åkte vi flickor hem till mig och Benji hem till sina morföräldrar. Den natten blev lång eftersom vi låg länge uppe och diskuterade om både det ena och det nadra...sk tjejsnack!:P

Vi påbröjade lördagen med med en högljutt spelande mankka...(gissa vem som hade satt på den?) Under förmiddagen tog vi det lilla lugna fram till runt klockan 13 då vi styrde med min lilla Pösö mot Karleby. Där beslutade vi vilka seminarier vi skulle gå på, vi valde att gå på Perrets(surprise surprise) och Nummelas. Efter Nummelas seminarie hade vi drygt 2 timmars paus, så vi valde att åka in till stan och äta till Marziano där det serverades supergoda pizzor. Bilrensa tillbaka till Kyrkbacken blev som det blev, ett rena busande om lapplisor...ynnä muuta. Näst på schema följde festkväll i Kyrkan med Perret och Kandelin som predikanter. Däremellan blev det kvällste innan det fortsatte med förbönsmässa. P.ga minförkylning kände jag att min röst höll på att ge upp så jag avstod från att sjunga, till min besvikelse, det spelades så många fina lovsånger!!
Efter mässan åkte vi hem där det forstatte med ytterligare mera tjejsnack, dock var vi alla så trötta så disskussionen förblev kortare än kvällen före

Söndag morgon steg vi upp tidigare för att hinna till högmässan. vi åt frukost och Hanna packade ihop sina kamor för hennes sista avfärd mot karley. Efter mässan serverades lunch som bestod av köttbullaroch potisar. Efteråt gick vi och betela för vår lunch och gick ut och satte oss på en sten för att sola och prata under det sista halvtimmen vi hade kvar med Hanna och Benji.
Nu var det dags att bege oss mot tågstationen, nu började det kännas vemodigt!

Efter att H och B hade köpt biljetter satte vi oss i solen på perrongen och väntade på att Pendolinot skulle anlända. Den kom tidigare än väntat, så jag coh Sofie stod en lång stund och vinkade adjö. H o B satt och visade oss olika roliga gester genom fösnter så jag och Sofie fick oss ett gott skratt! Tåget rullade iväg likaså jag och Sofie med våra bilar.

Helgen var rolig på många sätt. Speciellt roligt var det att få träffa vänner man int sett på länge. Seminareierna var bra även om man ofta blev lite trött och gäspig.

Det var min hisoria av helgen....!
Har planerat att komma till Helsingfors under höstens lopp...vet int bara när!

.....Still here!

....Rubriken valde jag i tanke på min lysande frånvaro här på nettin, förutom att lättja och brist på motivation är en delorsak, så har min kära dator också gjort sin andel. Den har nämligen "kråta" och det hade t.o.m gått så långt att nettin slutat funkka, men nu har den varit på reparation så nu funkkar den igen!

Min genomdrag av sommaren är kort och koncist, det största delen av sommaren har gått åt till att jobba. Men nog har jag hunnit med några små äventyr (dock inte så många som jag hoppats på).

15-22 Juni, var jag på en resa med K. Till Österrike. Beslutet att åka på resa gick ganska snabbt till, vi tänka att om K:s mamma klarade av att vara på interrail i europa då hon var 19, så nog borde vi, två 20-åringar, klara av en vecka i Österrike, och så blev de!
Den 15.6 åkte vi med flyg till München och därifrån vidare med tåg över gränsen till Salzburg. Under de tre dagarna i Salzburg hann vi se en hel del, och bergsvyerna var vackra och häpnadsväckande. Efter tre dagar fortsatte vi med tåg upp mot Wien som var vår nästa hållplats. Jämfört med Salzburg så var det +30 och soligt varje dag, med andra ord tänkte det nästan bli för hett! Allt som allt hann vi vara 4 dagar i Wien innan vi åkte hem, men både jag och K. var enade om att vi skulle ha velat tillbringa mer tid i Salzburg. Tidigt på morgonen den 22 Juni, tog vi vårt pick och pack och styrde stegen mot flygterminalen, resan hade nått sitt slut!

En dag på skribaläger hann jag också vara, men till min besvikelse hann jag inte vara där så mycket som jag velat.
Pieksämäki musik-och familjeläger var också något jag hade sett fram emot, men tyvärr gjorde jobbet det omöjligt för mig att åka på läger, men det gläder mig att höra att ni(mina vänner) hade det roligt där.
Midsummer festival missade jag också, men det var av min egen dumhet eftersom jag inte hade ägnat en tanke åt det då jag(vi) planerade vår resa till Österrike!

Med andra ord Har inte min sommar varit så innehållsrik, men något skoj har jag fått vara med om!:)

Voice Of Truth

En helt underbar låt, bara lyssna o njut!!

Anita Hegerland - Mitt sommarlov

Summer lovin'

Äntligen är det här, det som vi alla har väntat på...Sommaren!

För skolbarn betyder sommaren lov från skolan, sommaraktiviteter av olika slag, börja simmskolan och mycket annat. Men för de som har uppnått det stadiet att avlägga examen, betyder sommaren något helt annat. Somliga väntar ivrigt på ansökningsresultaten till olika skolor för fortsatt utbildning, Somliga har kanske...som jag, avlagt yrkesexamen och söker sin första riktiga jobb. Men det som förenar är att alla är ivriga och förväntansfulla att hugga i sommarens innehållsrika aktiviteter, så som läger, weekends osv.

Denna helg var examenshelg, i år var det 4 av mina vänner som fick stoltsera med sin vita studentmössa, glada av att ha klarat av de tre åren i gymnasiet. De flickor som fick examen ifjol närvarade givetvis vi dimissionen och sprang sedan från det ena stället till det andra på studentkaffe. Jag för den delen, måste jobba eftersom 3 av 5 köksarbetare hade barn som skulle avlägga examen, så jag hade inget annat val än att knalla iväg till jobbet då andra gick på fest. Även om jag inte kunde närvara fysiskt så kunde jag ändå närvara mentalt.

Hörde nyligen på radio låten "Mitt sommarlov" med Anita Hegerland. Förutom att låten får mig att tänka på sommaren, så får den mig att tänka tillbaka till lågstadietiden då man medverkade i 1:ornas och 2:ornas kör på skolavslutningen och sjöng just den sången.

Sommaren är full av möjligheter, minsann! Allt från simmskola till veckolånga läger med kompisar och resor med familjen. För min del hakar jag fast i möjligheten att åka för en vecka till natursköna Österrike med en vän. Det är dryga 2 veckor kvar tills flyget avgår från Vanda flygfält och det börjar kännas pirrit och spännande. Eftersom jag och min vän K. är så förtjusta i filmen The sound of music så bestämnde vi att åka till Salzburg och tillbringa några dagar där och sedan vidare upp till Wien. Både på dit-och tillbaka vägen kommer vi att åka via Tyskland, så det ska bli intressant. Det roliga med resan är att det talas Tyska i Österrike, så det skall bli skoj att få prata(det lite jag kan) på tyska!

Deutche machts spass!=)

Ha en trevlig sommar!

Moster igen!

Ja, rubriken säger det mesta som jag tänkt skriva om!:)

Den 14 Mars blev Axel storebror till en välskapt liten flicka,
strategiska mått; 3660g och 50,8cm.
Vi kunde dock inte genast åka och träffa henne, eftersom hon valde att komma till världen lämpligt då det var besöksförbud vid MÖCS pga maginfluensa!:P
Till alla lycka upphävdes besöksförbudet idag, så vi fick äntligen åka till Kokkola och få en första titt på babyn, som fängslade mitt hjärta på direkten!
Hann även hålla henne i min famn en stund, det kändes lite ovant att hålla i en så liten knyte som är så lätt jentemot hennes storabror som jag knappt orkar bära längre.



Och nu kan man då äntligen börja ställa till med bakning inför dopet (som hålls först i Maj) Fick order av syrran att baka biskvier, men har inte kunnat baka dem ännu då vi inte har vetat vilken färg på nonpralellerna(strössel) vi ska ha, men nu vet vi de - Rosa!

Tösen

Me in Pampas!

Har tappat tråden till mitt blogskrivande, finns ingen vilja, motivation eller lust till det. Men nu ska jag ta tag i den nya änden av tråden och försöka få ihop något vettigt!

Sedan förra gången jag uppdaterade min blog har det inte hänt så mycket märkvärdiga saker i mitt lilla liv. Har varit på körövning med Evangelicum - eller rättare sagt skivinspelning! Vi sjöng hela 17 sånger, det var intensivt men roligt!


Varit till Kokkola och shoppat med N, S och M, dagen fick en lyckad slut då ingen mindre än Henrik Perret var till lilla Nedervetil som huvudtalare under helgens K-möten. Anki var också med och det var roligt att få träffa och prata med dem igen, dock kändes det lite konstigt för jag är van att träffa dem i samband med mina visiter i Helsingfors! Men hällä väliä, det var roligt att ha dem på besök i vår församling!:)


I förra veckoslut var jag med S, S, M, K och N på Crosspoint, efteråt åkte vi givetvis på en glass till Maccen - enligt traditionen!:P Men Maccen stängde så tidigt, så åkte på "efterfest" till ABC. Under tiden vi var där, diskuterade och hade roligt, såg vi skidlegenden Mika Myllylä sätta sig vid ett bord bakom oss, något man inte får erfara varje dag!
De mer regelbundna aktiviteterna har varit i form av Ungdomssamlingar, öppethus för skolbarn, jumppamix o dyl.


Bortsett från dessa händelser, har jag haft ett jobb att sköta. Eftersom jag arbetar i skift, så får jag också vara med om små variationer, emellanåt är jag ledig! Nu har jag en kommande helgskift framför mig att se fram emot!


Se oli kaikki, tällä erää!
Moikka!

Blogginlägg - blandad med både glädje och sorg

Hemma igen, efter en intensiv och innehållsrik vekoslut bakom mig.

I fredags åkte jag tillsammas med Sofia till Vasa där bibelceckoslutet "Med evigehet i sikte" gick av stapeln vid Efö.
Veckoslutet innehöll bådet ett som annat, bibelstudier, seminarier, pararell program, sång av Blessed mess och Evangelicum m.m. Som huvudtalare hade vi "Lefa", Leif Nummela.
På lördag kväll ordnades det en festkväll i Trefaldighetskyrkan, med lovsång, nattvard, bön, kvällste och korvgrillning - och givetvis fritt umgänge. Efteråt bar det av till Lutski (Luthersalens ungdomsutrymme) på efterfest där det serverade ätbart av olika slag. (Jag tror att Sofia fick för mycket vin under nattvarden vid kyrkan, eftersom hon skrattade sedan resten av kvällen!!:D)
På söndagen avslutade weekenden med gudstjänst och kaffebjudning. Vi städade efter oss, packade våra saker, tog avsked av de vänner som skulle lämna kvar i Vasa och gasade iväg mot lilla Kronoby.
Veckoslutet var underbar på olika sätt, bra undervisning, sällskapet utomordentligt! Jag känner mig välsignad!!

------

Dock, ikväll fick jag ett besked som gjorde stämmningen mindre trevligt. Fick nämligen veta att en av pojkarna som vi träffade i Belgien, dött i Cancer. Även om jag han var en av dems om jag minst fick kontakt med under vistelsen, så var han ändå en av gruppen. Då vi var i Belgien var han en energi-knippe, trots sin handikapp kunde han plötsligt hoppa upp ur sin rullstol och springa runt. Det är så orättvist att somliga dör så unga!
R.I.P Mikey!

Déjà vu - I Finland

För lite över ett år sedan, var jag med en grupp tjejer till Belgien, där det ordnades en gruppträff med en lokal grupp. Gruppen bestod ändast av pojkar och vistelsen i Belgien varade i en vecka! Jag skrev om resan i mi blogg : http://godsangle.blogspot.com/2006/08/resan-till-belgien-267-28.html

------

Nu till saken. Igår fick jag och de andra flickorna som medverkade på resan veta att den Belgiska gruppen skall komma till Finland nu i sommar. De har redan börjat fylla i alla nödvändiga papper och deras resplaner är i full gång, och de väntar med iver för atr få komma hit. Vi flickor skall ha ett möte i Nykarleby på söndag, där vi kommer att planera pojkarnas vistelse - de e ju vi som står för underhållningen i år!:)

(Gruppen poserar framför Atomium i Bryssel)