Kämpa på, kämpa på....

"...Vi har långa väga att gå"

Okej, i mitt fall så är det ingen väg det handlar om, utan kort och gott att jag den senaste halv timmen suttit och kämpat med att få ordning på min blogglayout. Detta tack och lov inte förgäves, efter lite om och men fick jag det att bli som jag velat ha det, jag är nöjd!

Oönskad bildd är borttaget och en ny är tillagd - som jag gillar skarpt!;) Har sagt detta åt flera; hur man än försöker så får man inte det alra vackraste med på bild (inte ens med systemkamera, även om bilderna blir mycket bättre än med digikamera). Visst ser man på bilden hur det ser ut och man kan genast och oftast instämma att "oj vad vackert" men det är bara en bråkdel man ser. Bild i all ära, men jag föredrar verkligheten...och det går inte att beskrivas, man måste själv få se på det med egna ögon för att förstå!

K. gav en bra kommentar till sin mor i telefon "Här kan man verkligen se allt det vackra som Gud har skapat!" kan/kunde inget annat än hålla med till fullo, In deed, In deed!

Det är en vecka sedan hemkomset från resan och ännu befinner jag mig mentalt kvar i Österrike, allt det roliga som vi fick vara med om, människor vi träffade och allt som vi fick se och göra bubblar fortfarande inom en, ett salgs glädjebubbel!:)

Men den som väntar på något gott väntar aldrig för länge, på Måndag kommer en bunt Österrikare till Nedervetil på besök, M, hans pappa och bröder skall husera hos mina grannar medan de andra sover på ett annat ställe. De kommer att stanna här i en vecka, altså blir veckan inte alltför tråkig och det lider ingen brist på fritidsaktiviteter! Tyska kommer att pratas så gott som konstant, om dock knagligt för min del, men det kvittar, gillar man Tyska så får man lov att tala det lite man kan och innerligt hoppas på att motparten förstår vad man försöker säga och förklara! Övning ger färdighet!

GrüB gott!

En liten flicka ute i stora världen

Hur ska man sammanfatta två händelserika veckor i ett nötskal?
Någonstans måste man börja i allafall, och jag börjar här!

Måndagen den 14.6 åkte jag och K. iväg med flyg från Vasa till München, med en mellanlandning i Riga som innebar 3 timmars väntetid innan resan kunde fortsätta. Efter att vi anlänt till München stillade vi våra hungriga magar vid vårt "vakkari" restaurang som vi även åt vid under vårt första resa, allting var välbekant och denna gång var det inte svårt att veta vart man skulle, jag förstod t.o.m mera Tyska än förra gången, även om det Bayerska dialekten var aningen knepigt!!:P Från flygfältet åkte vi vidare till via Ostbahnhof till Innsbruck som innebar en ca 3h tågresa, ju närmare Innsbruck vi kom desto mera kuperat blev det och höga berg började resa sig, till sist visste man inte vartåt man skulle titta...eller var det alra bäst att bara blunda??!:P
Väl framme knatade vi med våra pick och pack till vårt hostell där vi fick en massa info och slutligen gjorde oss hemmastadda i vårt rum som inte hade vare sig WC eller dusch, inget som vi dock led av så särdeles mycket.

Våra dagar i Innsbruck gick till stor del åt till att spatsera bland alla andra turister och se vad staden hade att erbjuda, kan tala om att det var en hel del. Förutom att staden omgavs av berg som man såg vart man än gick, så fanns där också mycket annat. Vi besökte Goldenes Dachl, Stadtturm, hoppbacken, Hofburg, Hofgarten, Swarovskis kristallwelten och allmänt tittande på gamla stan som preglades av sina vackra och urgamla husfasader. Vi tog även en titt i flere olika Kyrkor och Domkyrkan, ett besök hos Heu&Stroh resulterade i inköp av varsin Dirndl.
En dag hade K. bestämt träff med sin mailkompis H. inne i stan, vi hade det rolit även om jag hade svårt att förstå henne till en viss del eftersom hon pratade så snabbt, hon visade oss runt och visade även sin skola där hon studerar. Min och K.s dröm var att få gå uppe i bergen, vi tog slag i saken och tog tåget/gondolen upp till Seegrube som låg 1905 m.ö.h, påväg upp träffade vi en bunt med Svenskar som också var på semsester, tänk vad världen är liten! väl uppe var utsikten obeskrivlig man kunde bara sucka av glädje, därfirån påbörjade vi vå vandring ner till Hungerburg som tog 3h, gissa om vi hade träningvärk i skinkorna dagen efter!:D Nätterna va allt annat än lugna, bilar, folk och kyrkklockor förde en sån oväsen så vi var illa tvungna att sova med öronproppar!

På fredag åkte vi vidare via Italien (Syd Tyrolen) hem till H. i Lienz. Väl där möttes vi av Katten Mommo och en stund senare kom H:s föräldrar hem som visade sig vara hur trevliga som helst och var mycket glada över sina Finländska gäster. Eftersom vi hade begränsat med tid gick vi mest och tittade på stan/byn och området runtomkring b.la ett slott, floden och en loppis. Även om vi befann oss på resa så kunde vi bara inte missa den omtalade kronprinsessans vigsel den 19.6, jag och H:s syster satt båda ivriga och väntade spänt på Hochtzeit Küssen som aldrig kom!
Sista dagen fick vi besök av H:s tante Mia som var hur gullig som hellst, senare hade hon tillrett en typisk Österrikisk middag åt oss som smakade makalöst gott. På kvällen förde H:s pappa oss med bil till Zell am See som var vårt nästa hållplats, vi kunde inte åka via GroBglocken HochalpenstraBse eftersom den var stängt p.g.a snö.

Om ni frågar oss så var tiden i Zell am See det minst trevliga. Vädret var uselt, det var mulet och kallt, vi gick med vindtätjackorna på och hackade tänder(nästan), men en runda genom stan gjorde vi med några instickare vid olika affärer och restauranger. Vid en av restauranger som vi åt lunch, fick jag något på mitt fat som jag inte kände igen, trodde det var riven kålrot, men när jag väl hade lagt det i munnen brände det genom själ och hjärta...ack vad starkt det var, och det var inte en sista gång jag skulle få se av denna "grej!"
Sjön Zeller See var vacker och vi njöt av utsikterna. Efter en viss tvekan gjorde vi en tur med en trampbåt ute på sjön, det var roligt att se Zell am See från det perspektivet och all trampandet gjorde att vi fick upp värmen.
Hostellinnehavaren där vi bodde var inte den bästa av sitt slag, man fick en känsla av att man befann sig på en lägerskola där han övervakade. Det gick så lång att vi börjde fundera på att för en natt byta hostell...men efter noga övervägande så beslöt vi oss för att stanna o nästa morgon bege oss iväg fortast möjligt.


Vi åkte vidare med tåg till Klagenfurt där vi möttes av sol värme...om vi hade saknat!
Vårt ända natt där var som rena drömsemestern, vårt hotellrum var försedd med tv och sängen otroligt bekväm, nångång under sena får man väl unna sig något gott!!;) Vi gick runt och kollade på stan, åt glass njöt av värmen och solen. Som seden bjuder åkte vi på en snabbvisit till traktens IKEA och åt köttbullar. På tillbakavägen for vi via ÖBB och kollade upp busstider till Graz till nästa dag.
Jag hade underrättat M. om vår ankomst och förväntade oss att hans mamma skulle hämta oss 14.00, men redan kl 13.30, då vi var vid Maccen och just hade beställt mat, så ringde hon och bad mig komma ut. Det blev minsann en snabbmat innan vi packade oss i bilen och körde kosan mot St.Lorenzen am Wechsel där vi senare träffade M.


Tiden i St. Lorenzen am Wechsel blev en av det bästa under vår resa. Deras stairiska dialekt var otroligt svår men vi alla kommunicerade på ganska bra högtyska. M:s hem var en bondgård och där fanns djur av alla dess slag, höns, tjur, kalkoner, duvor, vaktlar, tuppar, hund, påfågel, katter, änder, gäss...jaaa...vi räknade upp att det fanns åtminstone 13 olika djurarter.
Familjen var trelvig och gästvänlig, vi fick mat hos dem varje dag de såg till att vi aldrig behövde hjälpa till med något...vi däremot, ville inget heller än hjälpa till!:P En dag då vi åt lunch såg jag M:s mamma riva på en rot i en liten skål, M:s pappa bad oss lukta på det och det gjorde vi. "Det brände något fruktansvärt i bihålorna och i mats/luftstrupen...det var samma "grej" som jag åt i Zell am See!
program hade vi vare dag, ett besök till närliggande staden Hartberg, vandring upp till toppen på berget Niedriger Wechsel, besök hos M:moster, Sportfest (en fest där det samlades en stor mängd ungdomar och där det spelades folkmusik, inget man skulle gjöra här i Finland), besök hos andra M. och hans familj i Pöllauberg, slottsbesök, besök vid wasserspiele där allting fungerade med hjälp av vatten och allmänt hängande vid Ehrenhöfers där vi huvudsaklingen hade vårt tillhåll om dagarna.
M:s pappa har en egen snickeriföretag som heter Holzspiele, som M. en dag ska ta över, där fanns massor av grejer och leksaker av trä...b.la trädbitar i snören som man ska få loss från varandra, en trevlig utmaning!!
Vi hann också gå på öppet hus vid pojkarnas skola, motsvarande Lannäslund i Jeppis, men denna var ett gammalt vackert slott och all mat på skolan sörjer de för själva.

M:s föräldrar förde oss till flygfältet i Wien därifrån vi startade vår hemresa, precis som då vi åkte till Österrike, mellanlandade vi i Riga och därifrån vidare till Vasa. Efter att ha suttit på med Ehrenhöfers sjuts i några dagar så har jag vant mig vid deras galet höga körhastighet, vilket gjorde att pappas körande kändes snigelaktigt långsam i jämförelse!:P

Das var alles für mich, unsere reise nach Österreich var sehr gut und schön!
Um tzwei wochen kommt M mit seine vater und brüder nach N:vetil und wohnen bei meine nachbar!

Alles Gute! GrüB gott!

Tragist och ofattbart

Visst har man tittat på diverse kriminal tv-serier, där det utreds brott av olika slag - oftast mord.

Där ser man kropparna ligga, med sår som talar om hur hon/han blivit av med sitt liv, den ena brutalare än den andra.

---------------------------------------------------------

Fick häromdagen höra om en lärare som jag hade under min tid som kockstuderande vid Yrkes, som gått en tragisk öde till mötes. Han hade hittats svårt skadad vid en vägkorsning i Jakobstad, som jag har hört/läst hade han svåra skallskador. Han transporterades först till lokalsjukhuset med skickades vidare till Tammerfors där han senare avled. Polisen misstänker brott, dvs att han blivit misshandlad.

Tänk att något sånt kan hända i lilla Jakobstad, en stad som jag kommenterade i stil med "här är så tråkigt, här händer inget!" Men ack vad jag hade fel....det hände mer än jag kunnat ana.

Visst händer det saker i Jeppis, dock saker som man inte skulle ha velat att skulle hända.

De skulle hålla minnesrund vid Yrkes i morgon, men av vissa skäl kan jag inte åka dit även om jag skulle vilja.

R.I.P Peter

Fram mot småtimmarna

Sitter med laptopen i högsta hugg och med tv:n pålsagen, känner mig inte alls trött så det lönar sig inte att försöka sova, sömnen känns långt borta.

Har inlett min sista vecka på jobbet...nej, skall inte sluta ännu, utan det är sista veckan på jobbet före semestern, som är väl efterlängtad. Tre veckor av allt annat än jobb, det är vad jag kallar skönt. Den första veckan blir det mest chill, men dock en ordentlig rengöring av lilla Pösö, både invärtes och utvärtes...! Om livet tillåter, kommer jag äventuellt att åka ner till H:fors på en visit för att ens en gång få träffa vännen under denna sommar, eftersom pga bådas resande, inte ugör någon annan möjlighet att träffas

De två efterkommande veckorna kommer jag att befinna mig utom rikets gränser, nämligen i Österrike. Detta kommer tyvärr att innebära att jag inte kommer att kunna närvara på Midsummer ännu mindre ugmås med mina vänner...inte heller sjunga med Evangelicum vid Klippan.Istället kommer jag och min vän K. att vara omgivna av vackra bergsvyer och få glädjen att parlera på det språk vi båda gillar skarpt - Tyska. Jag kan språket bättre nu än vad jag gjorde under vår förra resa...så det gör det lite lättare för mig att kommunicera. Men det är ännu två veckor tills.

Borde väl gå och lägga mig och hoppas på en gnutta sömn!

Gute nacht!!!

Sniff sniff....FRÄÄÄÄS!

Så går det, då jag glömmde att sätta på mig polotröjan då jag varit ute och skidet de senaste tre gångerna. En tröja mindre än vanligt och man känner den svala vinden blåsa igenom min ack så nya vindtätjacka. Summan på kardemumman så har jag pådragit mig en envis rinnsnuva. En konstant förbrukning av näsdukar, och nässpray mot nästäppan.
Som kock är snuva det sista man önskar sig (efter maginfluensa!:P) Det innebär att med jämna mellanrum avbryta sin syssla för att tömma näsan, och för hygienens skull, tvätta händerna efter varje snytning, vilket bidrar med sandpapperstorra händer!(Tilläggas bör alla de gånger jag har diskturer och står mer eller mindre hela dagen med händerna i vatten)

Men nog med svammel!
Känner mig stolt att ha klarat av att avstå från godis de senaste två månaderna, och även så i fortsättningen. Nu har jag tagit min "godisstrejk" en nivå längre, f.o.m en vecka sedan har jag avstått från förutom godis också andra sötsaker, så som: bullar och bakverk, sockrad yoghurt....! Med detta vill jag komma i bättre fit och bli av med mina bilringar..dessutom har jag tagit mig i nackskinnet och börjat röra på mig/träna mera.
I Maj ska jag och några andra från jobbet vara med i City race som går av stapeln i Kokkola, sträckan är 7-14km och det är valfritt springa, jogga eller gå i sin egen takt!

Det var allt för denna gång!!!

Himmel och pannkaka

Av ren och skär nyfikenhet, efter många långa månader....kanske närmare ett år, bestämde jag mig för att kolla upp om min gama (trista) blogg finn kvar. Å jo, här skiner den ouppdaterad med sin tysta närvaro och hysar knappt om sin exictens.
Vad som skett under denna tid av frånvaro ids jag inte ta upp, ändast för att bespara er läsare från mitt onödiga svammel. Men en tillbakablick från de senaste veckorna kan jag ge.
Jul och nyår gick förbi med stormsteg, det var som det alltid brukar vara...bortsett från nyåret. I år kom inga hesabor upp till Pampas, utan valde att stanna hemma...förutom några, som av personliga skäl kom upp.
Istället åkte jag ner på Nyårsdagen och tillbringade 3 dagar i H:fors som int var allt för tråkiga. Vi var och shoppade på rea, spelade sähly, bakade Stollen, var på bio o tittade på Avatar 3D, nyrsefterfest hos J&F och så lite FB förstås!!:P
Dagarna i södra Finland var roliga och jag stortrivdes...förutom den sista dagen som blev mindre lyckad.....stackars Hanna!!
När jag väl skulle åka hem s bleb tåget 45 min försenat p.g.a att ett tåg rammat in i en närliggande hotell vid spår 13...yeeeiii!!:P

Nu e jag hemma, fräsch efter en skön bastutur, hoppas det finns vishy i kylen!!!:)