Gränsresa

Hemma igen, efter två dagars resa till Haparanda mellan Sverige och Finland.

Tidigt fredag morgon styrde två bilar riktningen mot norr, flera timmars bilfärd väntade. Efter en paus och lite felkörning var vi äntligen framme vid Ikea. Dock fanns det en shoppingcentrum med små butiker bredvid som hade rea, så man tittade in om man skulle fynda något, dock inget fyndandet för mig.

Ganska genast gick vi till Ikeas Reastaurang och åt oss mätta, så vi skulle orka ta itu med shoppandet. Glada och med mätta magar satte vi igång med traska runt i affären, ni kan ju säkert gissa att köksavdelningen lockade mig mest...!:P

Några timmar efteråt och med några välfyllda kassar med grejor, styrde vi stegen mot Kukkolaforsen där vi skulle övernatta. Huset vi hade hyrt var mysigt och man kunde höra forsen brus.

Runtom fanns gamla hus som gav stället en prägel av medletiden.

Efter en God nattsömn och en stadig frukost (som otroligt nog innehöll fettfri mjölk) packade vi våra saker och åkte iväg för att återigen besöka Ikea. Men före det åkte vi snabbt tillbaka till Finland för att kolla in en liten men billig affär. Väl tillbaka i Ikea tog vi en snabb genomgång och plockade åt oss de sista sakerna vi ville köpa. Innan vi återvände till kassan var det dags för en lunch vid Restaurangen. Denna gång blev det Ikeas välkända köttbullsportion...bör kankse nämnas att portionen var.....gigantisk!

Efter lunchen tågade vi mot "ta-själv-lagret" där det fanns en datorbord som vi planerat att köpa.

När fått alla lådor och påsar inpackade i bilarna kunde färden hemåt börja. Vi körde i några timmarn innan vi pausade vid Cafeét Merihelmi. Den hade fin utsikt mot havet och den bästa utsikten kunde man se från fågeltornet.




Efter några glassar och promenad i skogen, fortsatte färden i form av lyssnande av musik, tidningsläsning och tittadnet genom bilfönstret. Måste nog säga att jag e glad över att få bo på landet, allting är så vackert grönt och rypsfälten lyser gul.

Efter några timmars bilkörning och lunchpaus vid Carrols, var vi äntligen hemma. Genast vi var hemma, presenterade min granne oss för två Österrikiska pojkar i min ålder som ska vara hos honom i 4 veckor. Deras namn e lätt att komma ihåg eftersom båda heter Martin. Och jo, de som vill prata tyska (syftar på S.) så kan få komma hem till mig och parat med pojkarna, de pratar nämligen tyska!

det var min resa i stora drag!

ha d bra!