Alfaweekend i Rosvik 2-4.3

Back to school again.....efter en skön och en mycket välförtjänt sportlov.

I fredags åkte jag med tåg ner till H:fors. Att sitta 5-6 h i ett tåg utan resesällskap kändes lågtråkigt och trist.
Väl framme, var jag iver på att få träffa H....men, var va hon? jag såg henne ingenstans. Försökte ringa, men inget svar. skickade textare, samma sak. Till sist fick jag lov att ringa och fråga H. var han har sin syster. kort efteråt såg jag en blå eskimo komma gående emot, det var ingen mindre än H. Det visade sig att hon hade gått in till några kläd-och sko butiker vilket resulterade att den shoppinggalna H. hade glömt bort tiden. Men, mitäs pienestä!:)

Jag kastade mina kamor in i Järveläinens bil, och gick sedan med H. till Kaffecentralen på en kaffe latte med minttu-suklaa siirappi smak.....mums va de va gott!:) H. kom dit lite senare och gjorde oss sällskap.
Efter en kaffe latte, diskussion och mycket skratt och glädjetårar fortsatte vi vår vandring mot Kampen där jag skulle träffa N. Efter en kärt återseende och prat åkte vi hem till Järveläinens. H:s mamma var sjuk så vi ides int hälsa på varann så mycket som vi sku ha velat.
De sista kamorna packades i bilen och färden mot Rosvik fick sin början, men innan dess skulle vi åka och hämta E och åka via Månsan kyrka där alla lägerdeltagare skulle starta tillsammans.
Väl framme i Rosvik fick vi mätta våra magar och hade vårt första seminarium med H.(?)
På kvällen..eller natten hade vi flickor intressanta diskussioner om lite ett och annat, så den kvällen blev ganska sen.

På lördag Hade vi seminarier som hölls av både H. och A. På dagen gjorde vi en visit till Nylands brigad, där vi blev vänligt mottagna av b.la beväringspastor Lundqvist och militärprästen Veckis...som han kallas. (Vill bara påpeka häremellan att E. var väldigt ivrig på att få åka till brigaden!:P)
Både jag, E. och H var enade om att vi fick "en posititiv bild av armén"..*host, host*!!;);)
Nåväl, skall icke gå in på detaljer...tyttöjen juttuja!!:P
I allafall fick vi något att diskutera om sen efteråt! ¨
Alra sist gick vi in till soldathemmet och njöt av varsin munk med glasyr och en kopp varm kakako.

Väl tillbaka i Rosvik hade vi kaffepaus(igen) och lite fritid.
Givetvis passade vi flickor på att prata om visiten till brigaden, överöst med mängder av fnitter och skratt!:D
I och med att en viss fröken N. fyllde år dend agen, passade gänget på att ringa och sjunga åt henne, första versen blev som det blev i och med a5tt alla sjöng olika födissånger..men det uppskattades ändå.!:)

Lite senare blev det undervisning igen med H. Mokus hade kvällsloma just då, så han passade på att komma till Rosvik och titta hur vi hade det.
På kvällen hade vi kvällsprogram. Först gick vi i bastu, vilket var efterlängat. därefter åt vi kvällsmål. sen samlades vi alla i undervisningssalen. Somliga bjöd på musik med sin haitari (eller var det harmonika?) jag och H. bjöd på sång, som dock gick lite fel eftersom jag glömde min stämma.
Därefter hade jag min vittnesbörd, som jag var mer eller mindre besviken över. Dessutom började prata på dialekt...vilket inte ingick i mina planer. men det gick rätt så bra ändå...och min bärettelse uppskattades. Och som några sade till mig..jag gav min vittnesbörd en personlig touch, i och med att jag pratade dialekt.
Efter några sånger, pianospel av M. och vittnesbörd av P. tittade vi på filmen "Forbidden peace" (som vi tittade på i Vasa på Evigheten i sikte)
När Filmen var färdig gick de äldre och la sig medan vi ungdomar stannade uppe en stund till och diskuterade. Diskussionen avslutades med bön.

På söndag hade vi vår sista undervisning innan vi packade våra kamor och begav oss ivåg mot H:fors. Vi fick dock lite problem med bilen, men det ordnade upp sig.
Framme vid Åggelby gamla kyrka firade vi gudstjänst som avslutning på alfaweekenden. A. var liturg och H. predikade. Efter gudstjäsnten fick man en liten pratstund med F. som kom dit på Gudstjänst. Så småningom fick man med vemod ta farväl av alla nära och kära innan vi stack hemåt mot Järveläinens.

De två sista timmarna hos Järveläinens fördrevs med sång, mat, prat och lite surffande på nettin. Nu var det dags för mig att åka iväg, jag tog farväl av pojkarna innan jag åkte med H. till stationen. Vi hann med en lite pratsund innan tåget anlände. Ett vemodigt farväl och en stor kram delades ut innan jag steg på tåge.

Hemkomsten blev int som jag hade tänkt mig, den blev snarare fylld med vrede, sorg och besvikelse. Varför ska man alltid bli nerslagen och bli ledsen då man är som gladast och trivs med livet??!!

Anyway, tack alla som var på Aldaweekenden och gjorde helgen till vad det blev, och tack för den otroligt underbara gemenskapen vi fick tillsammans.
tack till er flickor också som orkade lyssna på mig då jag fick tala ut, det betydde mycket för mig!

Sist men inte minst.
Jag fick en glädebud av S. om en kvinna i hennes bönegrupp som fick diagnosen cancer för 3 veckor sen, det var många som bad för henne då. och när hon skulle på kontroll före sin operation märkte läkarna att Cancern var borta...helt fantastiskt, Gud helade henne!! Halleluja!
Gud är God!

ha d bra! Guds välsignelse

Be yourself - You're worth it